Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Byggnadsarbeten, av Carl Alexanderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tomter planerade 1913-1956
Tomter planerade 1957-1962
–-Gräns tar industriområde
Fig. 1. Tomtplaneringen vid utbyggnaden av Oxelösunds Järnverk.
en ingenjör och åtta medhjälpare på 20 veckor.
För att få underlag för konstruktionsritningar
och entreprenadhandlingar har dessutom ca
50 områden detaljundersökts.
Tomtplanering
Ett järn- och stålverk kräver stora
sammanhängande och i huvudsak plana områden för
byggnader, upplag och järnvägsspår.
Terräng-förhållandena i Oxelösund gjorde en
omfattande tomtplanering nödvändig, fig. 1.
Lerlager med låg hållfasthet och varierande
tjocklek förekommer överallt i berggrundens
fördjupningar samt i regel på lägre nivå än de
färdigplanerade tomterna. Om stora massor
lera kvarlämnats, skulle de ha utgjort ett alltför
svagt underlag för många av anläggningarna.
Bortforslingen av lera måste dock av
kostnadsskäl begränsas till det oundgängligen
nödvändiga.
Byggnadsgrunder och maskinfundament har
man genomgående fört ned till fast berg för
att hindra rörelser på grund av sättningar.
Därvid har leran schaktats bort, och morän och
sprängsten använts för återfyllning. Även inom
de delar av byggnaderna, som ej upptas av
maskinfundament, är belastningen på marken
hög, t.ex. i stålverket 5 kp/cm2. Kvarlämnade
lermassor skulle även här kunna medföra risk
för sättningar och skred vid ojämn belastning.
I regel har man därför schaktat bort lerorna
inom byggnaderna och ersatt dem med
sten-fyllning.
Områdena mellan byggnaderna används för
vägar, järnvägsspår, ledningar och upplag.
Planeringen av områdena mellan byggnaderna har
dessutom bestämts av användningen vid en
framtida utbyggnad av järnverket och därvid
uppkommande belastningar samt av lerlagrets
tjocklek. I de områden med stort lerdjup, där
belastningen beräknades bli hög, har leran
schaktats ’bort och ersatts med stenfyllning.
Inom övriga områden har leran lämnats kvar,
men fyllnadsmassorna fyllts på i flera
omgångar för att undvika ojämna sättningar.
Så mycket av leran från industriområdet som
möjligt har tippats tillsammans med
sprängsten från bergschakterna för att reducera
kostnaderna för borttransporten. Lerans lösa
konsistens gjorde det möjligt att därmed nätt och
jämnt fylla hålrummen mellan stenblocken.
Ledningar
Ett järnverk behöver omfattande ledningsnät
för distribution av bl.a. elkraft, vatten, olja och
gas samt för avledande av avloppsvatten.
Ledningarna har förlagts dels i marken
(elledningar samt vatten- och avloppsledningar), dels
Belgsningssiolpe
l.om
Belagd körbana /om
0,25 m bankelt
*<t sm
Fig. 2. Ledningsstråk i mark i anslutning till en huvudväg.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
