Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Byggnadsarbeten, av Carl Alexanderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
räler (43 kg/m) och växlar i normalt
utförande.
Tågtrafiken leds och övervakas från ett
tåg-ledaretorn. Som hjälpmedel har byggts en
signalanläggning för huvudspåren och de mest
trafikerade sidospåren med dvärgsignaler,
skenkontakter och motordrivna växlar vid
spåren samt manöverbord med optisk tablå i
tåg-ledaretornet. Radioanläggningar finns för
meddelande mellan tågledaren och lokförarna. Den
mest trafikerade korsningen mellan väg och
järnväg har utrustats med bommar, ljus- och
ljudsignaler. Vid andra korsningar, som
passeras av tågsätt utan växlingspersonal, har
installerats av skenkontakter styrda ljus- och
ljudsignaler.
Byggnader
Projektering
Vid projekteringen har man strävat efter att
skapa tillräckliga utrymmen för produktionen
och förvaltningen samt god arbetsmiljö för de
anställda. Omkring 40 byggnader har uppförts
sedan 1957. Placeringen av byggnaderna inom
industriområdet har bestämts av
materialflödet och transportapparatens uppbyggnad.
Varje byggnads eller byggnadsdels form har
anpassats till de processer och funktioner, som
dominerar i byggnaden eller byggnadsdelen.
Vid projekteringen har hänsyn tagits till att
framtida tillbyggnader skall kunna utföras på
enklaste sätt och under pågående drift.
Under perioden 1945—1956 investerade de
svenska järnbruken stora belopp i nya
produktionsanläggningar. Vid denna utbyggnad hade
nya material kommit fram, som sedan provats
i praktiken i flera år och som visat sig
tillräckligt robusta för att motstå den hårda
slitning järnbrukens byggnader utsätts för. År
1957 fanns inom landet konstruktörer med
erfarenhet av byggnader för järnindustrin samt
entreprenörer och leverantörer med resurser
för uppförandet av sådana byggnader.
Med hänsyn till byggnadsarbetets omfattning
i Oxelösund kunde man förutse, att många
konstruktionselement skulle komma att
användas flera gånger i olika byggnader. Om man
använt sig av oprövade element, skulle man ha
riskerat att senare nödgas rätta till fel på
hundratals ställen inom verksområdet.
Tidsprogrammet förutsatte, att byggnaderna skulle stå
klara för maskinmontering på kort tid.
Med de angivna förutsättningarna var det
lämpligt och nödvändigt att för
Oxelösundsverkets byggnader acceptera "1957 års svenska
standard" för järnverkens industribyggnader.
Åren 1957—1958 inventerades och utvaldes
konstruktionselement och material. De valda
elementen och materialen har kommit till
användning i praktiskt taget alla hittills uppförda
byggnader.
Stomkonstruktioner
Som framhållits hänger en byggnads planering
och form intimt samman med materialflödet
och tillverkningsprocessen. Utvecklingen inom
järn- och stålindustrin är emellertid så livlig,
att ett järnverk måste ha möjlighet att snabbt
ändra och komplettera sina
produktionsanläggningar. Kravet på modernitet medför, att den
verkliga användningstiden för maskiner, ugnar
och andra installationer kan bli hälften eller
fjärdedelen av livslängden för den byggnad,
som omsluter utrustningen.
Därav följer, att stommen måste kunna ändras
väsentligt under byggnadens livstid.
Erforderliga ändringar kan i allmänhet genomföras
snabbare och enklare under pågående drift, om
stommen är utförd av stål, och kostnaderna
för arbete och produktionsbortfall blir då i
regel lägre, än om stommen är utförd av betong.
Detta är anledningen till att
produktionsanläggningarna i Oxelösund utförts med
stålstommar, trots att betongstommar i allmänhet
ställer sig billigare i enplans hallbyggnader. För
andra byggnader, där verksamheten ej ställer
samma krav på flexibilitet, såsom verkstäder
och förråd, inhämtades däremot alternativa
anbud på stål- och betongstommar och valdes
det stommaterial, som gav den lägsta
byggnadskostnaden.
Vid utformningen av stomkonstruktionen för
en byggnad utgick konstruktören från de
planritningar, som visade platsbehovet för
maskiner, ugnar, andra installationer, upplag och
transportvägar samt från uppgifterna om
belastningen genom kranar o.d. Efter att ha
utfört några överslagsberäkningar kunde
konstruktören göra upp preliminära
systemritningar, som visade önskade konstruktionshöjder
och pelarplaceringar m.m. Dessa ritningar och
planritningarna bearbetades sedan gemensamt
av byggnadskonstruktören och
produktionsplanerarna, så att definitiva system- och
uppställningsritningar kunde framställas.
Valsverksbyggnaden kan tas som ett exempel
på hur konstruktionerna utformats i
Oxelösund. Efter full utbyggnad i framtiden kommer
denna byggnad att bestå av flera intill
varandra liggande hallar med eller utan skiljeväggar.
För att medge ändringar och
maskinplaceringen utformas stålkonstruktionen så att
pelarav-stånden kan varieras i pelarlinjerna med så
små ingrepp i omgivande konstruktioner som
möjligt, fig. 4. Takplattan, takåsarna,
takstolarna och kranbalkarna är helt oberoende av
pe-larindelningen. Pelare, vertikalfackverk och
horisontalförband är utförda, så att ingående
element antingen kan användas oförändrade
eller lätt förstärkas, om pelarindelningen
skulle behöva ändras.
Vid detaljutformningen av
stomkonstruktionen har man eftersträvat en sådan
materialfördelning, att största styvhet mot deformatio-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1231
Fig. i. Pelarlinje
med varierande
pelaravstdnd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
