Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Hetvattenkylsystem, av Åke Persson - Oxelösunds Järnverk. Stoftavskiljningsanläggningar, av Åke Olausson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av 60 x 8 mm tuber med påsvetsade glidskor
med 84 mm längd, 40 mm bredd och 21 mm
höjd. Avståndet mellan glidskorna är 0,2 mm.
Glidskenorna vilar dels på murade stöd, dels
på kylda pelare av fyrkantrör. Mellan pelarna
finns kylda stödbalkar av fyrkantrör. För att
hindra sidrörelser är skenorna förankrade i
ugnsväggarna med kylda tuber.
Pelare, stödbalkar och förankringstuber är
utvändigt isolerade med eldfast formtegel.
Vattencirkulationen ombesörjes av en eldriven
cirkulationspump på 160 m3/h med en
ångturbin-driven pump som reserv. Vattnet fördelas till
varje rör genom La Mont-dysor. Inuti
glidske-nerören finnes på jämna avstånd spiralvridna
plattjärn, som hindrar att ångblåsor bildas på
rörens invändiga överyta.
Ångan avskiljes i en ångdom, som
tillsammans med pumpar, regulatorer och instrument
samt övrig hjälputrustning är placerad i en för
valsverkets sekundärångsystem gemensam
ångcentral, fig. 4. Denna är ansluten till
järnverkets ångkraftcentral, där den erhållna ångan
utnyttjas bl.a. för elkraftproduktion.
Drifterfarenheter
Genomskjutningsugnen togs i bruk i augusti
1960 efter noggrann rengöring av kylsystemet
med saltsyra. Efter ett års störningsfri drift
började ofta återkommande läckor uppträda
vid inmatningsändens början samt vid
utmatningsänden. Vid besiktning visade det sig, att
sprickor i rörmaterialet bildats i
mellanrummet mellan glidskorna. Troligen hade det
använda sättet att svetsa dessa gett upphov till
brottanvisningar. Glidskorna hade förslitits
starkt inom de områden där sprickor
uppträdde.
Skenorna byts nu successivt. Vid
konstruktionen av de nya skenorna, fig. 5, har de
gjorda erfarenheterna beaktats. I genomsnitt
tillvaratas, liksom vid martinugnen, 2,1 Gkal/h
i form av ånga, dvs. ca 4 t/h.
Övervakning och skötsel
Glidskenesystemet övervakas av
ugnspersonalen i samband med driften av ugnen.
Cirkulationspumparna, domen, instrumenten och den
övriga hjälputrustningen övervakas av den
skiftgående personalen (en man per skift) i
ångcentralen, vilken också ansvarar för
vattenkvaliteten.
Valsverkets ångcentral har organiserats som
en del av järnverkets ångkraftcentral, varifrån
erforderlig servis erhålls.
Fig. 5. Glidskenetub; 1 tub av 15Mo3 ytterdiameter
60 mm, godstjocklek 8 mm; 2 glidsko av TS57,
ursprungligt svetsutfärande; 3 glidsko av Everit, nytt
svetsutförande.
[-Stoftavskiljnings-anläggningar-]
{+Stoftavskiljnings-
anläggningar+}
Civilingenjör Åke Olausson, Oxelösund
621.928.9
Vid projekteringen av utbyggnaden av
Oxelösunds Järnverk beslöt man att göra allt vad
som kunde anses ekonomiskt försvarbart för
att reducera olägenheterna för staden och dess
befolkning på grund av grannskapet till
järnverket.
I slutkalkylen för järnverkets utbyggnad ingår
kostnaderna för luft- och avgasrening med ca
1 % av totalkostnaderna. Häri ingår dock ej
för produktionen erforderliga
stoftavskiljnings-anordningar t.ex. för rening av hytt- och
koksugnsgas. För korthets skull beskrivs här blott
stoftavskiljningen i bandsinterverket,
hyttgasreningen vid masugn 4 samt avgasreningen vid
Kaldo-ugnarna.
Bandsinterverket
Avgasrening
Vid sintringsprocessen måste stora mängder
förbränningsluft tillföras materialbädden på
sinterbandet. Det sker genom att luft suges
genom bädden med avgasfläkten, som har en
maximal kapacitet av 500 000 m3/h.
Under sinterbandet finns ett antal suglådor
med individuella spjäll för reglering av
luftmängden genom varje bandsektion (fig. 1).
Förbränningsgasen går genom dessa suglådor
ned till den stora gassamlingsledningen med
3,6 m diameter. Denna är försedd med
stoftfickor för uppsamling av grövre stoft. Avgasen
renas sedan i ett batteri om 20 cykloner. Dessa
är av speciell konstruktion med hänsyn till
sinterstoftets starkt slitande verkan. Det i
stoftfickor och cykloner avskilda stoftet uppsamlas
i behållare, varifrån det slussas ut med dubbla
tryckluftsmanövrerade avtappningsventiler, fig.
2. Tömningsimpulser ges av ett programverk,
på vilket tömningsintervallen och därmed
kapaciteten kan inställas. Det avskilda stoftet
transporteras med Redler-transportörer ocb
transportband till returgodsfickan, från vilken
materialet återgår i processen.
Mängden avskilt stoft i detta system har
uppmätts till 1 600 kg/h, men den varierar,
beroende på råmaterialets, särskilt sligens, finhet.
Dammutsugning och dammavskiljning
I ett sinterverk, där finkornigt, delvis starkt
dammande material behandlas, är det för
driften och trivseln nödvändigt med omfattande
inkapslingar och dammutsugningsanordningar
vid krossarna, siktarna och transportörerna för
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1237
A Olausson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
