Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Elkraftförsörjningen, av Erik Nygren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drivna blåsmaskiner för hyttdriften samt att
några elektriska ugnar ej förekommer.
Tabell 2. Data för järnverkets
huvudtransformatorer
Omsättning: 135 kV ± 9 X 1,65 %/10,5 kV
Koppling: YO/YO med D-kopplad
utjämningslind-ning (6 kV 12,5 MVA)
Märkeffekl: 37,5/55 MVA självkyld/fläktkyld
Kortslutningsspänning: 11,5/16,9 %
Belastningsförluster: 132/284 kW
Tomgångsförluster: 45 kW
Isolationsklass: 625/225/75
Ok-Iindning: 400 V för kylfläktar och
manöverutrustning
Anskaffningen av elkraft
Stationer och nät
För järnverket erforderlig kraft erhålles från
Grängesbergsbolagets kraftförvaltning, som
bl.a. har ett gasturbinkraftverk placerat i
Oxelösund. Även när gasturbinkraftverket icke
användes för kraftproduktion, har det stor
betydelse för järnverkets drift. Det utgör då
reserv vid störningar i kraftöverföringssystemet,
och dess generator användes dels för
faskompensering, dels för att minska de
spänningsvariationer, som den tunga valsverksdriften
annars skulle ge upphov till på det matande
nätet.
I detta sammanhang skall nämnas, att man
byggt ut ångkraftverket och moderniserat det
i samband ined järnverkets utbyggnad, dels för
att ta hand om sekundärångan från
ångsyste-men i stålverket och valsverken, dels också för
att utnyttja den genom järnverkets utbyggnad
ökade tillgången på masugnsgas.
Ångkraftverken minskar således energiuttaget utifrån.
Ångkraftverket förfogar nu över tre ångpannor
med en sammanlagd produktion av 115 t/h
ånga av 40 at ö, 450°C.
Normalt eldas ångpannorna meid masugnsgas,
men olja kan användas som reservbränsle. Den
installerade ångturbineffekten är nu 19 MW,
varav för generatorer 12 MW och för
direktdrivna blåsmaskiner 7 MW. Ångkraftverket har
stor betydelse som momentan kraftreserv vid
störningar i kraftöverföringssystemet. I
samband med utbyggnaden av järnverket
överens-koms med Vattenfallsstyrelsen om omläggning
från 70 till 130 kV av matningen till
Oxelösund.
ten var med hänsyn till belastningsobjekten
och nätets utsträckning otänkbar. Valet kom
därför att stå mellan 10 och 20 kV som
fördelningsspänning. Av dess spänningar valdes
10 kV, framför allt därför att denna spänning
enligt verkställd utredning gav lägsta kostnad
samt möjlighet att direkt till
fördelningsspänningen ansluta större maskiner, t.ex. motorn
för sinterfläkten (3 MW) och motorerna i
syr-gasverket (2 och 0,8 MW). Vidare kunde
gasturbinkraftverkets generator anslutas direkt till
10 kV fördelningsspänning. Som
förbrukningsspänningar har valts ett 500 V system med
isolerad nollpunkt för motorerna samt 380/220
V system för belysningen.
Fig. 1. 30 MW
gasturbinverkets
maskinhall med
kontrollrummet
till vänster.
Fig. 2. 130 kV
ställverk.
Val av spänning
Av kraftprognosen kunde man tidigt förutse,
att transformeringen till
fördelningsspänningen borde ske på en ur belastningssynpunkt
central plats inom järnverkets område och ej
i 130 kV utomhusställverket. En utredning
visade, att det var lämpligt att förlägga
gasturbinkraftverket, fig. 1, i anslutning till
järnverkets huvudfördelningsstation, där
huvudtransformatorerna är uppställda.
En utbyggnad av de äldre 3 kV och 6 kV nä-
130 kV ställverk
130 kV ställverket, fig. 2, har utformats
konventionellt med enkel samlingsskena. Vissa för-
1244 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
