Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Elkraftförsörjningen, av Erik Nygren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämning erhålles vid kortslutning inom ett
fack. Ställverksfacken är skilda genom dubbla
plåtväggar och eternitmellanlägg.
Samlingsskenorna passerar skiljeväggarna med
genomföringar.
Spänningsreglering
Som tidigare nämnts, utgör valsverkens
huvudmaskiner tunga belastningar, som orsakar
höga reaktiva belastningstoppar.
Huvudmotorerna i valsverken — 2 per verk, vardera på 3 MW
märkeffekt — fig. 6, matas från gallerstyrda
strömriktare, som i ogynnsamma fall kan ge
upphov till reaktiva toppbelastningar på ca 20
MVAr med spänningsvariationer på näitet som
följd. Genom anslutningen av gasturbinverkets
generator till samma skena som valsverken kan
spänningsvariationerna på det matade nätet
minskas avsevärt, och förbättringen blir större
ju snabbare generatorns spänningsreglering är.
Fig. 6.
Huvud-motorer i ett
valsverk.
Fig. 7. Schema
över
spänningsregleringen i [-gasturbinkraftverket.-]
{+gasturbinkraft-
verket.+}
Gasturbindriven generator
Undersökningar, som gjorts med datamaskin
i anslutning till nätmodell, visade att de
önskade snäva gränserna för
spänningsvariationerna på anläggningens 130 kV sida endast
kunde innehållas med elektroniskt styrd
lik-riktarmagnetisering på gasturbinverkets
generator. Regleringen arbetar enligt system PID
(proportionell, integrerad och deriverad) och
medger hög förstärkning utan risk för dålig
stabilitet. I förstärkardelen ingår såväl
elektronrör som transistorer, fig. 7.
Spänningsregulatorn minskar drastiskt
spänningsvariationerna i 10 kV nätet, fig. 8. Utförda mätningar på
nätet visar, att maximalt uppträdande
spänningsvariationer på 130 kV skenan uppgår till:
2,3 % utan synkronmaskin (2,7 % vid
ogynnsam sammanlagring) samt 0,8 % med
synkronmaskin (1,1 % vid ogynnsam
sammanlagring).
Kontroll- och reläutrustning
I de båda kraftstationerna,
gasturbinkraftverket och ångkraftverket, finns kontrolltavlor
med nätbild över i stationen ingående
ställverk. I huvudstationen har kontroll-, relä- och
mätutrustningarna monterats på separata
tavlor, och gasturbinens manöver- och
indikeringsutrustning har sammanförts till en
separat pulpet, fig. 9. I övrigt har indikeringar
byggts in i ett skrivbord framför
kontrolltavlan i huvudstationen. Bland dem finner man
även indikeringar för fel i en del
underställverk. Då hela järnverkets nät övervakas från
kontrollrummet i huvudstationen, har plats
reserverats för ett miniatyrschema för indikering
och eventuell fjärrmanövrering av
understationerna. För närvarande fjärrmanövreras från
huvudstationen endast brytarna i OT 10, OT 101
samt vissa brytare i 130 kV ställverket.
Nätets reläskydd har till viss del fått en
ganska speciell utformning. Orsaken härtill är, att
man i kabelnät med en kortslutningseffekt av
400 MVA har mycket kort tid till sitt förfogande
för bortkoppling av ett fel, därest inte
kablarna skall ta skada genom uppvärmningen. Detta
förhållande medför, att man inte kan göra
reläskydden selektiva genom stegvis ökad
inställningstid, enär tidsintervallen mellan stegen
skulle bli för små. Det i Oxelösund använda
reläskyddet arbetar med spärrimpulser, som
överföres i hjälpkablar mellan ställverken. I
princip arbetar skyddet så, att ett visst relä,
som känner överström, löser ut vederbörande
brytare efter mycket kort tid, försåvitt inte
utlösningen dessförinnan spärrats av ett längre
ut i nätet sittande skydd, som också känner
överströmmen.
I praktiken måste detta överströmsskydd
kompletteras med ett reservskydd, som har
graderad tidsinställning och därför ger tämligen
lång total utlösningstid närmast
matningspunkten. Samtliga överströmsskydd är utförda
trefasiga. I övrigt är reläskydden av tämligen
konventionellt utförande med differentialskydd för
synkronmaskinerna och de stora huvudtrans-
TEKN I SK TIDSKRIFT 1962 H. 44 1247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
