Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 45 - Nymölla magnefitmassafabrik, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blekeri
Den oblekta massan innehåller ca 5 % lignin
som måste avlägsnas för att massan skall kunna
blekas till hög vithet. Man behandlar den
därför först med klor varvid ligninet övergår till
klorlignin som är lösligt till en del i vatten och
till en del i natronlut. Man kan klorera i ett
eller två steg beroende på massans ligninhalt.
Det första kloreringstornet kan vidare köras
med klordioxid för minskning av
lövveds-massors hartshalt till mycket låg nivå.
Den klorerade massan tvättas på två filter i
serie och behandlas sedan med natronlut i ett
alkalitorn. Efter detta kan resten av
klorligni-net tvättas ur med vatten. Massan bleks sedan
med klordioxid, tvättas med vatten, behandlas
med natronlut och bleks ännu en gång med
klordioxid, varefter blekningen avbryts genom
tillsats av svaveldioxid. Slutligen tvättas
massan pä filter.
Klordioxiden tillverkas enligt Holst-metoden
genom reduktion av natriuinklorat med
svaveldioxid i närvaro av svavelsyra (Tekn. T. 1957
s. 319).
Torkning
Efter en slutlig silning pumpas massan till
torkmaskinen (fig. 6) som har planvira, två
sug-pressar, en mellantork, en högtryckspress och
en fläkttork av typ L med luftburen bana, som
är AB Svenska Fläktfabrikens senaste
konstruktion och helt saknar mekaniska transportörer.
Massabanan förs in i maskinens översta etage
och flyter sedan på varmluftströmmar inom
alla etagerna. Torken arbetar, liksom tidigare
typer, med luft av atmosfärstryck och erbjuder
därför samma fördelar som de. Genom att
göra massabanan luftburen har man emellertid
uppnått större banhastighet, dvs. större
produktion. Då vidare luften blåses direkt mot
massabanan med hög hastighet, får maskinen
små dimensioner i förhållande till
produktionen.
Nymöllas fläkttork, som är byggd för 4 400
mm banbredd, är placerad omedalbart efter
våtpartiet. Den torkar 300 t/dygn massa och
avdunstar upp till 12 t/h vatten. Den har en
värmeåtervinningsanläggning i vilken
ventilationsluft för torkningen värms och varmvatten
bereds. Härigenom blir dess termiska
verkningsgrad mycket hög.
Efter torkningen klipps massabanan i ark
(700x700 mm) som automatiskt sammanförs
till balar. Dessa vägs, pressas, emballeras i
massaark och staplas automatiskt. Staplar av sex
balar tas med truck till ett dagmagasin i
tork-maskinsalen. Därifrån går de med bil till
massamagasinet i Sölvesborg.
Kemikalieåtervinning
Den lut, som kommer från tvätteriet, tunnluten,
indunstas i en femeffekts vakuumindunstare
från ca 14 % torrsubstanshalt till 55 Den
erhållna tjockluten försätts med
magnesiumsulfat för ersättning av de vid processerna
oundvikliga förlusterna, förvärms och sprutas
in i ångpannans lutförbränningsrum eventuellt
under tillsats av brännolja. Den värmemängd
som frigörs vid förbränningen av de organiska
ämnena i luften, täcker 70—80 % av fabrikens
värmebehov.
Pannan ger 46 t/h ånga med 67 kp/cma tryck
och 450° C temperatur. I fabriken används
ånga med 10 eller 2,5 kp/cm2 tryck. Ångtrycket
minskas därför från 67 till 10 eller 2,5 kp/
cm2 tryck i en dubbelrotationsturbin från Stal
vars elgenerator vid full produktion ger
1280 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 44
Fig. 5.
Tvättfilter.
Fig. 6.
Tork-maskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
