Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 47 - Verktygsmaskiner för metallbearbetning, av Alrik Björklund - Andras erfarenheter - Material för lödkolvsspetsar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ras försäljning på skilda marknader.
Resultatet av denna omfattande undersökning, som
torde vara den första av sitt slag, är
uppmuntrande.
Efterfrågan på verktygsmaskiner i hela
världen med undantag av öststaterna och Kina
beräknas öka med 79 % från 1960 till 1967 och
med över 100 % från 1960 till 1970. ökningen
av den svenska marknaden har uppskattats till
ca 23 % under 1960—1967 och till 36 % under
1960—1970. En analys av den import som
fordras för att fylla resp. länders behov av
verktygsmaskiner i den expanderande marknaden
visar, att importbehovet i världen ökar med
55 % under perioden 1960—1967 och med 75 %
under 1960—1970. Utredningen, som även
omfattade detaljundersökningar för olika
maskintyper, är av stort intresse och rekommenderas
för närmare studium av branschens
företagsledare och försäljningschefer.
Tillverkarorganisationer
och utställningar
Föreningen Svenska Verktygsmaskintillverkare
konstituerades 1940. De till föreningen
anslutna företagen har en tillverkning motsvarande
ca 65 % av den totala produktionen av
verktygsmaskiner i Sverige. Verksamheten är
inriktad på att behandla tekniska, ekonomiska och
allmänna frågor inom branschen, att främja en
hög standard och kvalitet samt att göra
propaganda för användning av moderna
verktygsmaskiner för metallbearbetning.
Inom föreningen finnes en kommitté för att
befrämja forskningen inom området samt för
att upprätthålla kontakten med organisationer,
som har liknande arbetsuppgifter. En annan
kommitté inom föreningen har till uppgift att
genom organiserad samverkan mellan
tillverkarna nedbringa kostnaderna och främja
företagens lönsamhet. Bland de frågor som denna
kommitté nu har under behandling märkes
målning och ytbehandling av
verktygsmaskiner, vissa produktionstekniska problem samt
studium av pris- och marknadsfrågor. För var
och en av dessa uppgifter har särskilda
arbetsgrupper bildats.
Som tidigare nämnts, är Föreningen Svenska
Verktygsmaskintillverkare representerad i den
europeiska samarbetskommittén för
verktygsmaskinindustrin (Comité Européen de
Coopé-ration des Industries de la Machine-Outil) med
sekretariat i Bryssel. Till denna kommitté är
för närvarande 12 länder anslutna (Belgien,
Danmark, Frankrike, Holland, Italien,
Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige,
Västtyskland och Österrike).
Bland de uppgifter som kommittén
handlägger märkes främst internationell samverkan i
syfte att nedbringa företagens kostnader för
utställningar och mässor och att göra dessa
mera överskådliga och tillgängliga för köpare
och återförsäljare. I detta syfte organiseras
vartannat år stora specialutställningar för
verktygsmaskiner, de "europeiska verktygsmaskin-
utställningarna". De samlar i allmänhet
närmare tusentalet utställare från hela Europa.
För att få deltaga i en europautställning
förbinder sig tillverkaren att samma år som
europautställningen äger rum icke deltaga i någon
annan utställning i de till kommittén anslutna
länderna. Under åren mellan
europautställningarna är det ingen inskränkning i rätten
att utställa. Europautställningarna är icke
avsedda för en bred publik. Dit kommer
fackmännen från hela världen, och utställarna har
utmärkta tillfällen att knyta kontakter med
återförsäljare och köpare.
Maskinerna på dessa utställningar är så långt
sig göra låter grupperade efter typ, vilket
inbjuder till tekniska jämförelser rörande
utvecklingen och främjar produktionsekonomin.
Nästa europautställning äger rum i Milano den 4—
13 oktober 1963.
Den nyligen anordnade tekniska mässan för
verktygsmaskiner i Stockholm i början av
oktober 1962 får betraktas som ett glädjande
tecken på att man sedan lämpliga lokaler blivit
tillgängliga i Sverige kommit till insikt om
fördelarna med tekniska specialutställningar.
Utställningen var väl organiserad och fick stor
anslutning från såväl svenska som utländska
tillverkare av verktygsmaskiner. Under den
vecka den var öppen besöktes den av 50 000—
60 000 personer.
0 andras erfarenheter
• • •
• • •
Material för lödkolvsspetsar
Av en lödkolvsspets begär man högt specifikt
värme, hög värmeledningsförmåga, god förtennbarhet
och god resistens mot korrosion och skalning vid
arbetstemperaturen. Koppar uppfyller väl de tre
första kraven, men dess resistens mot korrosion är
inte tillfredsställande. Detta beror på att koppar
löses (dock långsamt) i smält tenn och dessutom
angrips av vissa flussmedel.
Man har därför länge sökt en ersättare för koppar.
Medan nickel, järn, aluminium, krom, rostfritt stål
och zink i olika hög grad har det begärda höga
specifika värmet, är de alla mycket underlägsna
koppar i värmeledningsförmåga och förtennbarhet.
Silver har visserligen utmärkt
värmeledningsförmåga men är dyrt och angrips alltför lätt av smält
tenn.
Många kopparlegeringar har provats, goda
egenskaper har uppgivits för vissa av dem, t.ex.
zirko-niumkoppar och berylliumkoppar, men man har
inte publicerat några provningsresultat som
övertygande visar att någon legering är klart överlägsen
koppar. Man har emellertid nu konstruerat en
apparat som enligt uppgift ger reproducerbara resultat
vid provning av materialens korrosionsresistens.
Gjorda undersökningar med apparaten tycks visa
att endast tre legeringar är överlägsna handelns
koppar i korrosionsresistens. Två av dem, kromkop-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
