Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 47 - Svenska metallbearbetningsmaskiner, av Bo G A Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formning med kortslagsmaskin
Ogynnsam utvalsning av materialet undviks
genom kortslagsformning. Typiska sådana
formningar är joggling och sickning, fig. 34, som
används för uppstyvning av tunnplåt.
Kup-ning, fig. 34, är en avancerad formningsteknik,
galning, fig. 34, innebär kombinerad
hålklippning och formning. Vid nibbling, fig. 34, som
kräver särskilt plan plåt, stansas kontinuerligt
utklipp i månskäreform, så att spår bildas i
plåten. Man kan föra plåten fritt eller använda
styrdon. Kantförstyvningar i ett steg, fig. 34,
kan nu också utföras med kortslagsmaskin.
Med hjälp av ett koordinatbord, fig. 35,
tvångsstyrs den däri inspända plåten, så att det
mall-styrda nibblingsverktyget skär ut t.ex.
öppningar i plåtarbetsstycken för instrumenttavlor
el.dyl. Mindre serier plåtdetaljer kan på så
sätt också bearbetas vid rakstyrning för såväl
klippning som formning.
Klippning vid kortslagsmaskin
Då plåten klipps kan den matas fram med ringa
kraft, då överskäret (det övre klippstålet) helt
släpper plåten i friläge. Manuell matning är
därför normalt, men vid tunga plåtar eller
serier av cirkelrunda skivor, som skall klippas,
kan det vara fördelaktigt med maskinell
matning. Matningsanordningen består av ett par
rullar, som griper och pressas mot plåten med
tryckluft, och som kan ställas in efter önskad
matningsriktning.
Kortslagsklippning är snabbare än
gasskärning för kurvsnitt, upptagning av öppningar i
plåtar o.dyl. Metoden är särskilt lämplig för
rostfritt plåtmaterial som ej lämpligen skärs
med gaslåga. Kortslagsmaskiner kan användas
ej blott för järn och metall utan för praktiskt
taget alla skärbara material, såsom plast,
gummi, fiberplattor m.m. under förutsättning att
för materialet särskilt avpassade skärstål
används.
Specialmaskiner och specialmetoder
Snabbfasmaskinen har utvecklats för fasning
av plåtkanter och svetsfogar. Den har en
snedställd skärtrissa som i ett steg skär av en
triangulär kantstrimla till fullt djup, fig. 36.
Skärtrissan matar också fram plåten, som med
kant och undersida stöder mot inställbara
rullar. Maskinen fasar 2,8 m plåt per minut med
V- eller X-fogar i 30, 37,5 eller 45° fasvinkel
upp till 10 mm djup. Skärtrissor finns med
olika tandning beroende på materialtyp och plåt-
Fig. 33.
Univer-salmaskinseriens
största modell.
/" :^\£xcen/emdie
Fig. 32. [-Princip-figur-]
{+Princip-
figur+} för
universal-
maskinens [-knäledsmekanism.-]
{+knäleds-
mekanism.+}
stativets överdel. Slaglängden kan ändras
genom omställning av knäledsrörelsen. Höjd- och
sidoavstånd inställs på det nedre klippstålet.
Knäledssystemet kan lyftas och ger då ett
friläge som tillåter klippningsstart innanför
plåtkanten (hålklippning).
Maskinerna har ett styvt stativ i
lådkonstruk-tion av svetsad grovplåt och utförs med ett
stort gap, så att större plåtar kan bearbetas. I
gapet kan monteras rakstyrningsdon eller
in-spänningsdon för cirkulärklippning.
Maskinens styva konstruktion behövs, då svikt
menligt skulle inverka på klippförloppet.
Den största maskinmodellen i serien, fig. 33,
har fått ökade möjligheter för inställning av
slaglängd och slaghastighet relativt de mindre
typerna. Öververktyget lyfts maskinellt till
friläge.
Fig. 34. Kortslagningsformning; fr.v.t.h. joggling, sickning, kupning, gälning, nibbling och kantförstyvning.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1331
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
