Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 48 - STF - Planering enligt kritiska linjen - Data via teleförbindelser - Verkstadsprodukternas kvalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid, än i möjligheten att beräkna den troliga
leveranstiden. Genom alt materialet behandlas med
datamaskin, kan man periodiskt jämföra och rapportera
den planerade utvecklingen med den verkliga och i
händelse av avvikelser snabbt omplanera.
En svårighet vid planering av utvecklingsprojekt
är tidsuppskattningen; det kan röra sig om
forskningsuppgifter men det kan också vara
uppskattning av tillverkningstider på ännu ej konstruerade
apparater. Tidigare hade man tre tidsuppskattningar
för varje aktivitet — en trolig, en optimistisk och
en pessimistisk. Man har emellertid i USA slutat
med detta system och använder endast den troliga.
Försök pågår i USA att använda metoden även för
kapacitets- och kostnadsplanering. Pert-planering
ersätter ej produktionsplanering eller detaljplanering
på olika avdelningar. Metoden är emellertid mycket
lämplig för stora projekt.
Föredragshållaren vädjade till alla, som tänker
börja med Pert-planering, att använda de senaste
amerikanska standardiserade symbolerna. Dessa
återfinns i "Dod and Nasa Guide, Pert/Cost Systems
Design", juni 1962, och "Nasa, Pert and Companion
Cost System Handbook", 30 juni 1962, som kan
beställas av Superintendent of Documents,
Government Printing Office, Washington 25, D.C.
I diskussionen nämnde Berglund, AB Atomenergi,
att man prövar Pert-planering på en
reaktorkomponent. En man är avdelad för denna planering.
Projektet är uppdelat på 750 aktiviteter. Man uppnår
god överskådlighet och goda möjligheter till
uppföljning. Ahlberg, Flygförvallningen, tillämpar
Pert-planering på en från utlandet beställd robot. Till
sist varnade Rune Mattsson, Rationellt Näringsliv,
för "kejsarens nya kläder" — kan man möjligen
med konventionella metoder uppnå lika eller bättre
resultat, om lika stora kostnader nedlägges?
Data via teleförbindelser
Martin Jeppsson från Standard Radio & Telefon AB
berättade torsdagen den 22 november för ett fullsatt
SË/J-auditorium om datakommunikationer över
telefonförbindelser.
I samband med den snabbt expanderande
databehandlingstekniken har även behovet av
dataöverföring vuxit kraftigt. De militärtekniska behoven,
t.ex. för Stril 60, driver på utvecklingen. Som
överföringsmedier har man diskuterat radiolänkar och
speciella ledningsnät men kanske framför allt del
redan befintliga telenätet. Vårt telexnät är i många
fall alltför långsamt (högst 50 baud).
CCITT har utvecklat standard för
serieöverföringssystem med förslag om teckenkoder,
modulerings-förfaranden etc. Med avancerade
dataöverföringssystem har man nått överföringshastigheter av upp
till 2 400 baud på normala telefonkanaler.
Parallellöverföring har ännu ej varit aktuell,
överföringssystemen medger i allmänhet att man
ringer upp på vanligt sätt på telefonen och efter
ett kort orienterande samtal kan man hos båda
abonnenterna slå om en omkastare för
dataöverföring. Exempel är Standards system Modem.
På telefonkanalerna uppträder normalt en mängd
störningar, vilka introducerar fel i den mottagna
informationen. På det svenska nätet förekommer i
medeltal iio sådana störningar per timme. Detta är
ett alltför högt värde för att kunna tolereras vid
många dataöverföringar. Speciella felkorrigerande
åtgärder måste tillgripas. Felkorrigerande koder har
enligt Jeppsson ingen verkan på telefonkanaler, men
olika typer av feldetekterande koder kan användas.
När ett fel detekteras begär mottagaren repetition
av det senaste avsnittet av sändningen. Dessa fel-
detekterande koder lägges i allmänhet in som
redundanta tecken på särskilda platser i meddelandet.
En annan metod är att relurnera hela
meddelandet för kontroll till sändarsidan. Den mottagna
bärvågen kan också detekteras som ett mått på att
telefonkanalen är intakt och felfri.
Standards Modem-utrustning för överföring av
hålremsor utnyttjar ett omfrågningsförfarande baserat
på en feldetekterande kod samt kontroll av
bärvågen. Felförekomsten har sjunkit med en faktor på
3 000—5 000. Vid kontinuerlig överföring är
resterande felfrekvensen av storleksordningen 1 fel per
vecka eller månad. Jeppsson ansåg att man borde
kunna nå felsannolikheter motsvarande ett fel på
500 år.
I den efterföljande diskussionen poängterades
värdet av att internationella standarder utarbetats och
följes. På fråga svarade man från Televerket att det
med största sannolikhet fanns ett stort behov av
överföringar såväl vid dessa högre hastigheter som
vid lägre. Felkorrigerande element fordras även på
telexnätet om man vill ha hög säkerhet vid
överföringen.
Verkstadsprodukternas kvalitet
Konstruktionen står i centrum för hela produkten,
ansåg Carl-Göran Nilson, Separator, i egenskap av
konstruktör och förste talare vid det sammanträde
som Mekaniks Produktionskommitté anordnade
tisdagen den 27 november. Konstruktörens medel är
kunskap och fantasi, de limiterande och
inspirerande faktorer som rätt nyttjade ger produkter med
lämpliga aktiva och passiva funktioner.
Konstruktion, produktion och material ställer
ömsesidiga krav på varandra: produkten måste ha
såväl tillfredsställande kvalitet som lönsamhet
(undantag militära produkter). Sålunda kräver t.ex.
materialet att konstruktören skall känna dess
hållfasthet och bearbetbarhet samt termiska, elektriska och
korrosiva egenskaper. Som exempel nämnde Nilson
en sandslunga, vars skovelblad först gjordes i en
högvärdig legering. Skovlarna höll trots materialet
endast i 1,5 dagar, varför man i stället övergick till
billigt "bondjärn" — varpå skovlarna uthärdade en
veckas drift! Av produktionsteknikern kräver
konstruktören en fortsatt utveckling. Som exempel på
en gynnsam sådan nämnde Nilson
precisionsgjut-gods, som ursprungligen knappast kunde tillverkas
med 4 mm väggtjocklek men som numera väl kan
framställas i 2 mm godstjocklek.
Materialkontrollen på Atlas Copco beskrevs av
Håkan Resare. Före 1951 kapade man provbrickor från
10 % av inkommande stänger, vilket innebar 25 000
kr/år enbart i materialkostnader. Man upptäckte
emellertid inte många felaktigheter och har
övergått till stickprov (ungefär ett per parti om 10 t),
varvid vanligen endast kolhalten bestäms.
Bakgrunden till den minskade kontrollen är också att
materialfel vid produklkassationen visar en sjunkande
tendens; följande tabell med tyskt ursprung stämmer
tämligen väl även på Atlas Copco:
Kassationsprocent
Ar 1932—1956 Är 1957—1961
Materialfel ......................................4,2 3,6
Konstruktionsfel ............. 23,1 11,2
Tillverkningsfel .............. 40,6 47,5
Drift ......................... 32,1 37,6
Man har således övergått till att lita på
materialleverantören. Nya sådana utsätts dock för en viss
uppföljning i de första leveranserna. För övrigt låter
man själva tillverkningen utgöra kontroll. Ett
ovanligt exempel nämndes: en härdare kände i tångens
darr att materialet ej var det vanliga. Givetvis kan
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1357
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
