Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ELEKTROTEKNIK
35
I slutet av 80»talet gjordes en uppfinning, som för den senare utvecklingen skulle
bliva av en ofantlig betydelse, nämligen trefassystemet, som framlades samtidigt av
tre uppfinnare, nämligen Dobrowolski i Tyskland, Tesla i Amerika och Jonas
Wenström i Sverige. 1890 publicerades Wenströms patent »Anordning för omsättning
och spridning av arbete genom användning av 3 växelströmmar av samma växeltal
och med en inbördes fasskillnad av 1/3 växelperiod».
Den första praktiska tillämpningen av detta system gjordes vid den i sin art
epokgörande kraftöverföringen Lauffen-Frankfurt a. Main i samband med
utställningen därstädes 1891. Härvid överfördes c:a 150 hk på ett avstånd av 175 km och
med en överföringsspänning av 27 000 volt.
Den första högspända växelströmsanläggningen i Sverige var elektricitetsverket i
Motala 1890. Här användes enfasig växelström med 1 000 volts spänning.
Den första trefas kraftöverföringen i Sverige utfördes av Allmänna Svenska
Elektriska Aktiebolaget vid Grängesberg 1893, då 300 hk överfördes från Hällsjön till
nämnda plats, ett avstånd av c:a 15 km med en spänning av 9 500 volt.
90-talet karakteriseras i huvudsak av en mycket snabb och jämn utveckling av
elektrotekniken utan några egentligen epokgörande uppfinningar. Arbetet kan sägas
huvudsakligen hava koncentrerats på att utveckla och förkovra de under de båda
senaste decennierna gjorda betydelsefulla framstegen. Såväl likströms- som
trefasmaskiner och »transformatorer utbildades i både teoretiskt och konstruktivt avseende
och nådde en ganska hög grad av fulländning. Ledningsnäten för såväl
utomhussom inomhusförläggning blevo föremål för mycken omsorg. De första av
Edisonbolaget använda underjordiska ledningarna bestodo av stångformade ledare, ingjutna
med isoleringsmassa i metallrör. Dessa visade sig emellertid snart otillförlitliga och
började ersättas med de först av Siemens uppfunna järn- och blyarmerade jordkablarna
för förläggning direkt i jorden. Isolatorer och fästen för utomhusledningar
utbildades vidare.
Omkring 1890 framkommo de s. k. Bergmannsrören för förläggning av
inomhusledningar under puts, ett förläggningssätt, som med vissa förbättringar och
modifikationer ännu i dag anses vara det mest tillfredsställande och även är det mest
använda.
Viktiga förbättringar gjordes även å den mängd olika instrument och apparater,
som erfordras för en elektrisk anläggning, såsom mätinstrument av olika slag — volt-,
amper- och kilowattimmemätare m. fl. — säkerhetsapparater, strömbrytare, lamphållare
m. m., vilket allt utbildades i mer eller mindre standardmässiga former och blev
föremål för masstillverkning.
Hand i hand härmed ökades alltjämt elektricitetens användning för olika områden.
Den elektriska belysningen, såväl båg- som glödlampor, framträngde segerrikt i
konkurrensen med övriga belysningsmedel, ehuru den ännu så länge var väsentligt
dyrare än de flesta av dessa. Av än större betydelse blev snart den elektriska
kraftöverföringen och kraftfördelningen, till att börja med inom relativt begränsade
områden — kraftöverföring på måttliga avstånd samt kraftfördelning inom industriella
anläggningar etc. — elektriska spårvägar började i allt större utsträckning byggas och
ävenså fick elektriciteten mer och mer användning för elektrokemiska ändamål.
Under 90*talet anlades flera elektricitetsverk i Sverige, bl. a. fick Stockholm sitt
första verk 1892. Efter utgången av detta och det följande decenniet funnos
elektricitetsverk i så godt som alla Sveriges städer. Utvecklingen i detta avseende gick
sålunda ganska raskt, men dock ingalunda utan motstånd. Det är tvärtom väl känt,
hurusom i många fall förslaget om anläggning av ett elektricitetsverk i en stad till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
