56 (Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

ALF GRABE

att valsningstekniken i stor utsträckning utnyttjat utlandets erfarenheter, dock med
anpassning för de svenska verkens egenartade förhållanden.

Införandet av elektrisk drift, vilket de senare åren gått hastigt framåt, kan sägas
hava medfört huvudsakligen större frihet i avseende på valsverkens uppställning och
har därmed möjliggjort ett mera rationellt ordnande av transporterna inom och utom
valsverken, varjämte även åstadkommits ett i många fall bättre utnyttjande av den
tillgängliga vattenkraften.

Valsningen av mera speciella artiklar har under 50-årsperioden gjort stora
framsteg. Bland dessa må speciellt nämnas trådvalsningens och rörtillverkningens
utveckling samt tillverkningen av ihåligt borrstål för bergborrningsmaskiner, allt områden,
inom vilka det svenska stålets höga kvalitet gjort sig särskilt gällande.

Smidespressar och ånghammare hava införts vid järnverken i allt större omfattning,
huvudsakligen för tillverkning av grövre maskinsmiden o. d. och utgöra ett viktigt
led i tendensen att vid järnverken driva förädlingen av materialet allt längre och
längre. Rörande utvecklingen i detta hänseende förtjänar även framhållas
kallvals-ningens och kalldragningens allt mera växande betydelse.

Beträffande vällugnarnas konstruktion kan man säga, att med
götmetallsfabrika-tionens utveckling de för vällmetall använda regenerativa vällugnarna småningom
utträngdes på grund av götmetallens ömtålighet för hastig upphettning. Den
konstruktion, som alltjämt legat till grund för utvecklingen, har varit den Ekmanska
koltorns-vällugnen, vilken alltjämt förbättrats, gjorts längre och försetts med automatiska in»
matningsanordningar m. m. Vällgropar hava varit införda vid flera verk, men i
allmänhet åter övergivits utom på de ställen, där produktionen varit av mera ensartad
beskaffenhet.

Efter ovanstående mycket summariska redogörelse för de tekniska framstegen inom
den svenska järnhandteringen torde vara skäl nämna några ord rörande materialets
kvalitet samt förhållandet mellan import och export.

Såsom ovan framhållits har den svenska järnhandteringen i stort sett varit
hänvisad till att basera sig på tillverkning av kvalitetsjärn, och endast ett fåtal verk hava
förmått att i konkurrens med utlandet tillverka järn av lägre kvalitet för vanliga
konstruktionsändamål. Utvecklingen i kvalitativt avseende är icke mindre markerad än
i kvantitativt, och speciellt förtjänar att påpekas, hurusom såväl bessemer» som
martinprocesserna kunnat tillämpas inom de svenska järnverken med erhållande av
produkter, i kvalitet jämförbara och ofta överträffande vad utomlands erhålles ej blott med
samma processer, utan ock medelst elektriska ugnar och degelsmältning. Till stor del
har detta förhållande sin grund uti de svenska råmaterialens renhet och lämpliga
beskaffenhet i övrigt, men säkerligen i ej mindre grad i den omsorg och
noggrannhet, varmed varje detalj under processerna övervakas, samt i de svenska
järnverksarbetarnas ofta genom generationer nedärvda skicklighet i sitt yrke. Men ej nog
härmed; med ständigt vaken blick har järnhandteringen följt utvecklingen i andra
länder och tillgodogjort sig framstegen, men ej blindt, utan städse med aktgivande
på att endast antaga det som med fördel kunnat anpassas efter de egna förhållandena.
Att så kunnat ske, kan enligt min åsikt huvudsakligen hänföras till tvenne orsaker,
nämligen dels den sedan gammalt höga bergsvetenskapliga ståndpunkten samt den
fasta organisation, som handteringen haft särskilt i Jernkontoret, en organisation, som
ej har sitt motstycke inom någon annan industri i något land.

Den svenska järnindustrien arbetar ännu alltjämt till största delen på export.
Tyvärr är statistiken från äldre tider så ofullständig, att det är praktiskt taget omöj»

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 15:23:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/50ar1920/0064.html

		Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro / 56 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|