Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Sakregister - Jätteföretag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
JÄTTE FÖRETAG - KIRKE.
Jätteföretag, Eufratjarnvägen ....................................... 2: 2.
Jättehoten.................................................................. 5: 142.
Jättekanoner .................,............................................. 6: 118.
Jönköpings nya kyrka (pl. 11, 12)........................... 18: 63.
!£..
Kadmium, svafvel-, såsom gult färgmedel for tvål ...... 2: 103.
Kafé, Blanchs, i Stockholm, uppvärmnings- och
ventilationsapparat (pl. 7).......................................... 19: 71.
Kaffe, förfalskningar däraf............... 2: 127; 4: 190; 19: 53.
» grönt färgämne däri.......................................... 2: 127.
Kaffekonsumtionen 1868-71 .................................... 2: 294.
Kaffeproduktionen 1870-71....................................... 2: 294.
Kaffe j profning däraf................................................... 3: 263.
Kaj- och brobyggnadsritningar, deras pröfning ur
estetisk synpunkt ...................................................... 12: 55.
Kakelkalorifer för arbetarebostäder, Wimans pat. (pl.
20)..................................................................... 3: 199.
Kakel och ’kakelugnsarmatur, Ericssons pat............. 14: 174.
Kakelugnar, eldning med kåks däri ........................... 1: 407.
> kamin-, Wimans (pl. 24) ..................... 6: 250.
» med fristående eldrör, Wimans pat. (pl. 5). 8: 32.
» ang-, Wimans (ill.).............................. 1: 204.
Kalendarium för de internationella kongresserna i Wien
1873 .........................................!........................ 3: 97.
Kali, bestämning däraf i silikater................................. 19: 227.
» klorsyradt, se Klor.
Kaikbrytningen i Frankrike 1875.............................. 6: 117.
Kalkerpapper, beredning däraf .................................... 1: 159.
Kalkerväf, färgläggning därpå .................................... 15: 87.
Kalk, förvandling däraf till cement genom gips metoden. 2: 276.
Kalkkitt ....................................................................... 2: 243.
Kalkmurbruk, profning däraf...................................... 15: 24.
Kalksocker och dess användande vid sockertellverkningen 4: 116,
139, 164.
Kalk-, tegel- och cement-tillverkare, möte mellan desse. 6: 22, 46.
Kalktegelpress, Bernhardts (ill.) ................,............. 1: 195.
Kalktegel, tillverkning och byggnader däraf (ill.) ... 1: 185, 194.
Kalorifer, ^^’äms-,förluftuppvärmning,Wimans(pl. 7). 11: 55.
» kakel-, för arbetarebostäder, Wimans pat.
(pl. 20) .............................................................. 3: 199.
Kameleont-barometer ...............................,................... 1: 351.
Kaminer, kyrk-, Wimans (ill.) ................................. 19: 239.
Kaminkakelugnar, Wimans (pl. 24).......................... 6: 250.
Kammarrummets inskränkning vid
svafvelsyrefabrikationen ..................................................................... 22: 150.
Kamullsindustrien vid Wienerutställningen 1873 ...... 4: 49.
Kanal, belgiska »Canal du centre» (ill.; pl, 17, 18, 23).
19: 202, 240.
Kanalen, engelska, se Engelska kanalen,
» Sues-j se Suez-kanalen.
Kanaler och slussar, om............................................. 19: 160.
» Sveriges......................................................... 21: 9.
Kanonbåten "Urd", propellermaskineri (pl. 8-10, 14,
15) ........,...............,...................................... 11: 57, 86.
Kanoner, jätte-............................................................ 6: 118.
Kantharos, grekisk (ill.) ............................................ 1: 52.
Kantning smaskin för trä, Ransome & C:os (ill.)...... 1: 108.
Kantsågar, se Sågar.
Kantviknings* och trådinläggningsmaskiner for
bleckslagen, Scherbs (pl. 11).................................... 15: 79.
Kapell, graf- (pl. 1) ................................................... 2: 107.
Kapelluddens fyr på östra Öland (pl. 3, 5, 6) ...... 6: 32, 53.
Kapilär cirkulationsol j eg asverk, Söderqvists pat. (pl.28). 4: 259.
Kardslubb, Bede & C:ies (pl. 3).............................. 4: 26.
Kardullsindustrien vid Wienerutställningen 1873 (pl. 3). 4: 26.
Karmarsch, Karl f ................................................... 9: 25.
Karm, stols-, från Kensington-museum (ill.).................. 2: 65.
Karott, porslins-, från Gustafsberg (ill.) ..................... 1: 185.
Kartongpapp af slipad trämassa................................. 8: 162.
Kassaskåp, eldfasta.................................................. 1: 247.
Katarina folkskola i Stockholm, uppvärmnings- och
ventilations-apparaten (pl. 7).................................... 19: 71.
Kautschuk, behandling däraf för tillverkning af
nödvändighets- och prydnadsartiklar................................. 1: 238.
Kautschukföremål, konservering däraf........................... 12: 146.
Kautschuk och guttaperka ................................. 7: 40, 64, 87.
» > metall eller trä, kitt därför.................. 4: 263.
Kautschukremmar, se Eemmar.
Kautschuk, vulkaniserad, dess användning for mekaniska
ändamål (pl. 20)................................................... 2: 304.
Kautschuk, vulkaniserad, fernissa af affall därutaf...... 2: 295.
Kejsarens af Ryssland lustjakt »Livadia» .................. 10: 156.
Kemien, agrikultur-, erfarenhetsrön vid dess analyser. 7: 93.
» jäsnings-, dess framsteg........................ 5: 208, 235.
Kemi och bergsvetenskap, Svenska teknologföreningens
fackafdelning härför, se Teknologföreningen.
Kemiska, agrikultiir-, försöksstationer och laboratorier. 4: 234,
257.
» bergs-, analyser, gemensamma metoder härför
(ill.) ...........................l................................. 22: 196, 232.
Kemiska handtverkerierna, hvarför egna sig ej de
tekniskt bildade kemisterna häråt? .......................... 17: 59.
Kemiska industrien här i landet, kan man säga att
någon egentlig sådan finnes?........................... 11: 16, 25.
Kemiska industrien vid Köpenhamnsutställningen 1872. 2: 274,
297.
» » » » 1888. 18: 117,
162; 20: 174.
» » » Pariserutställningen 1878...... 8: 220.
» * » Wienerutställningen 1873 ... 4: 4, 28.
» laboratorier, se Laboratorier.
» oeh\ fysikaliska apparater vid
Wienerutställningen 1884........................................................ 15: 82.
Kemiska samfundet, meddelanden: ,.............. 1883. 13: 180;
1884 14: 25, 64, 93.
» teknologien, broms användning inom densamma. 6: 44, 66.
» verksamheten hos ljuset................................. 1: 11.
Kemisk teknologi, Tekniska högskolans fackskola härför,
so Tekniska högskolan.
Kemisk tillverkning af träpappersmassa:
enligt Basliet obh Mashards metod.................. 1: 82.
» Deiningers motod.................................... 3: 91.
» Frys metod................................................ 1: 83.
» Jessop & Moores metod........................... 1: 82.
» Oriolis metod .......................................... 1: 82.
» Porious1 m. fl:s metod............................. 6: 63.
» Sinclairs metod ....................................... 1: 83.
Kemiskt tekniska byrån i Stockholm, meddelanden...... 18: 101;
19: 103; 21: 193, 231; 22: 97, 273.
» » området, senare årens företeelser härpå
(1888).................................................................. 19: 138.
Kemister, tekniskt bildade, hvarför egna de sig ej åt de
kemiska handtverkerierna? ................................... 17: 59.
Kemister, utgångna från Tekniska högskolan, hvarför
blifva de lika ofta analytiker som tekniker?...... 11: 20, 25.
Keramiken, den grekiska, och dess betydelse för den
moderna konstindustrien (ill.)... 1: 17, 33, 49, 65, 73, 129.
Kilhjul (ill.)............................................................. 5: 183.
Kilspår, se Krysspinnspår.
Kinagräset .........................,......................................... 7: 263.
Kina, hängbroar för l 600 år sedan........................... 2: 271.
Kina, Japan och Ostindien, ångfartyg för kustfart
därstädes.................................................................. 18: 87.
» och Japan, deras konst samt dess betydelse för
den moderna konstindustrien........................... 1: 329, 337.
Kinematiken, nuvarande skolor................................... 9: 13.
Kineserna, deras tekniska färdighet ..................... 1: 306, 313.
Kinesiska telefoner, antika.......................................... 16: 28.
Kinesisk porslinsugn................................................... 2: 110.
Kinesiskt boktryckeri................................................... 4: 23.
Kinesisk tusch, beredning däraf........................ 1: 119; 2: 220.
Kirke, Jakobs, i Kristiania (pl. 16) ........................... 11: 104.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
