Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Namn-register - Wiman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
WI MAN-ZETTERSTEN.
Wiman, E. A. (forts.)
Belysnings- och luftvexlingsinrättning för rökrum och
samlingslokaler (ill.) ............................................... 1: 171.
Värmets magasinering vid ångvarmapparater (ill.)......... 1: 204.
Medel att förekomma rök från ångpanneskorstenar. 2: 113, 137, 183.
Ångtryckregulator (pl. 13).......................................... 2: 236.
Värmeledning från en kakelugn till förvaringsrum för
dokument m. m. (pl. 7) .......................................... 3: 59.
Kakelkalorifer för arbetarebostäder (pl. 20) .................. 3: 199.
Varmapparat för masugnsbläster (pl. 12)..................... 4: 109.
Propellerfläkt för luftvexlings- och torkinrättningar (pl.
24)........................................................................... 4: 229.
Några fläktkonstruktioner (pl. 14)................................. 6: 136.
Kaminkakelugnar (pl. 24)............................................. 6: 250.
Bör Sverige deltaga i Pariserutställningen 1878? ......... 7: 3.
Vore ej lämpligt, att från Tekniska högskolan
utexaminerade elever öfverenskommo om någon bestämd
tidskrift, hvari de, då så ansåges nödigt eller önskvärdt,
vore i tillfälle att uttala sina åsikter i frågor af
gemensamt intresse samt att meddela praktiska
erfarenhetsrön? (disk.) .......................................... 7: 169, 170.
Anser mötet (teknolog-) utsikt förefinnas att kunna
åstadkomma en öfversikt af svenska industriens storlek,
omfattning och ståndpunkt genom att för sådant
ändabilda en association bland alla från Tekniska
högskolan utexaminerade elever och andra, som därför
kunna hysa intresse? (disk.)..................... 7: 172, 173, 174.
Eldria för spannmål (pl. 17)......................................... 7: 186.
Bör handsmide införas såsom husslöjd i de trakter af
landet, där kol- och vattenkraft äro att tillgå? (disk.). 7: 195.
Hvilka grunder böra vara gällande för bestämmandet af
priset på sådant ingeniörsarbete, som består i
verkställande af undersökningar och planers utarbetande
m. m.; och om några sådana kunna fastställas, vore
det då önskligt, om i sammanhang därmed en taxa
blefve utarbetad? (disk.)......................................... 7: 197.
Om önskligheten af periodiskt återkommande teknolog-
möten och sättet för åvägabringandet däraf (disk.) .... 7: 221.
Kakelugnar med fristående eldrör (pl. 5) ..................... 8: 32.
Luftvexlingsexperimenten vid Sabbatsbergs sjukhus......... 10: 41.
Ventilationsinrättning för en sal (pl. 7)........................ 11: 54.
Gjutjärnskolorifer för luftuppvärmning (pl. 7) ............... 11: 55.
Hvad har erfarenheten lärt rörande centraluppvärmning
af våra bostäder? (disk.).......................................... 13: 18.
Huru kan luftvexling enklast och lämpligast anordnas
inom privata bostäder? (ill.; disk.)........................... 13: 57.
Om konstruktionen af gårdsklosetter............................. 14: 25.
Kan tiden anses vara inne för införandet af obligatorisk
ångpannekontroll i vårt land; och hvilka bestämmelser
borde i sådan händelse här utfärdas? (disk.) ............ 17: 20.
Fördelar och olägenheter af olika slag af centraluppvärmningsapparater (disk.) .............................. 17: 135, 137, 138.
Om anledningarna till inrökning och medlen däremot
(ill.)....................................................................... 18: 49.
Kyrkkaminer (ill.)......................................................... 19: 239.
Om matimman i köken ................................................ 20: 9.
Om det nya torfkolet (disk.).............................. 22: 42, 43, 44.
Winborg, T.
Om inrättandet af en vid sidan af en i fråga satt styrelse
för handeln och näringarna stående rådgifvande
församling af näringsidkare (disk.) ............................. 14: 20.
Winer,
Metaller och mineralier hos de gamle egypterna............ 12: 121.
Winkel, S.
Tilbageblik på nogle af de vigtigste begivenheder i
Danmarks jernbaneudvikling i 1879 (ill.)........................ 10: 60.
Winkler, C.
Lödning med gas......................................................... 1: 310,
Talmiguldet och dess förfalskningar........................ 2: 194, 219.
Om alluminiums plätering............................................. 2: 290,
Om alluminiums förmåga att motstå yttre inverkan ...... 7: 139.
Alluminium på Pariserutställningen 1878 ..................... 8: 211,
Winroth, V. F.
Huru skall man i vår lagstiftning kunna undanrödja de
förvexlingar och den oreda, som uppkomma genom
därstädes begagnade, ej definierade tekniska begrepp
och benämningar? (disk.).................................... 7: 176, 177.
Wislicenus, W.
Ny syntes af qväfvevätesyra.......................................... 22: 234.
Wiström.
Hvilka åtgärder kunna vidtagas, för att vårt lands
mekaniska industri skall nå den utveckling, hvaraf den
är mäktig? (disk.) ................................................... 13: 35.
Wither.
Gasmaskin.................................................................. 16: 53.
Witt, T.
Några jämförelser mellan Sveriges äldre och nyare grufbrytningsmetoder (pl. 7) .......................................... 10: 13.
Om bergborrningsmaskiner............................................. 11: 11.
Wittenström, C.
Förbättringar vid de Siemens-Lundinska gasugnarne (pl.4). 2: 139.
Wolff.
Titrimetrisk metod för manganbestämning (ill.) ............ 22: 197.
Wood, C.
Regulator för blåsmaskiner.......................................... 1: 367.
Wood, J. de W.
Ångmaskin enligt Corliss-typen .................................... 15: 141.
Wood, W. A.
Skörde- och slåttermaskiner (pl. 15).............................. 14: 137.
Woodbury.
Maskin för tillverkning af borstar (pl. 2).................... 4: 14.
Worsam, S. & C:o.
Träbearbetningsmaskiner (ill.)...... 1: 293, 316; (pl. 8). 16: 59.
Wrede, L.
Till hvitbetssockerindustriens historia.............................. 4: 260.
Wurster, C.
Om pappers limning ................................................... 7: 212.
Wurtz, H.
Eames’ eldningssystem med petroleum för metallurgiska
behof (pl. 2) ................................................ 6: 12, 34, 55.
Wyss, Escher & Comp.
Valsqvarn (pl. 10) ...................................................... 4: 74.
25.
von Zahn, A.
Arbetsfördelningen inom de konstindustriella yrkena....... 1: 113.
Zetterlund, C. G.
Försök att tillverka brännvin af sågspån ..................... 1: 189.
Brännvinstillverkning af sockerbetor och potatis ............ 1: 219.
Brännvinstillverkning af renlaf och om alkoholjäsning. 1: 262, 269.
Statistiska uppgifter om de viktigaste af jordbrukets
industrigrenar ................................................... 1: 397, 405.
Pressjästtillverkning vid Brostorp........................... 3: 163, 185.
Öltillverkningen i Wien.......................................... 3: 261, 277.
Om agrikulturkemiska försöksstationer och laboratorier. 4: 234, 257.
Några ord angående spritförgiftning af nötkreatur samt
om mögelsvamparnas förmåga att inleda spritjäsning. 5: 115.
Svenskt utsädesfrö såsom exportartikel..................... 5: 189, 213.
Om humleodlingen i Sverige och Norge samt humlens
användning till ölbryggd.......................................... 7: 115.
Jordanalysens nytta och användning vid jordbruket ...... 8: 43.
Undersökning af humle från olika delar af landet utaf
1879 års skörd......................................................... 11: 88.
Om tillverkningen af maltdrycker, därtill använda
råämnen samt maltdryckernas sammansättning och
egenskaper med särskild hänsyn till svenska förhållanden. 14: 85, 107.
Om hvetebrödets sammansättning, näringsvärde och
han-delspris i Örebro, Stockholm och Göteborg vintern
1885-86 ............................................................... 16: 107.
Zetterstedt, G. W.
Jordbrukaren i sitt förhållande till naturen samt om
landtbruket såsom bildningsmedel...............,............. 3: 115.
Zettersten, L. L. B.
Bör handsmide införas såsom husslöjd i de trakter af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
