Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 23 februar 1912 - Nyaste metoder för extraktion af kisbränder och malmer medelst klorerande rostning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TEKNISK UKEBLAD
Nr. 8 1912
Fig. 7.
Gibbs ugn måste pà grund af sin
konstruktion hafva en dålig värmeeffekt, då
nämligen själfva härden måste vara till
viss grad afkyld.
Vid den andra hufvudarten af
rostugnar, nämligen muffelugnar, där
upphettningen sker indirekt genom ugnsväggarne,
har man ju ej dessa olägenheter, men
i stället en hög kolåtgång. Trots det
dyrare arbetet har man därför för att
undvika ofvan omtalade olägenheter vid de
öppna flamugnarna återgått till, där man ej
kvarblifvit vid, handugnssystemet med
mufflar, hvarför handmuffelugnarne sä sent
som på våren 1910 voro i användning på
samtliga europeiska extraktionsverk med
undantag af Helsingborgs Kopparverks
Aktiebolag, där, som bekant, en af de nya
mekaniska ugnarna vid denna tid redan
varit i bruk i 1 år. Handmuffelugnen
medför fördelen af en jämnare upphettning
och alstrande af starkare gaser i ugnen, och
därest ugnsarbetet utföres väl och med
uppoffrande af mycken arbetskraft vid
omrörningen,. så kunna ganska goda
resultat ernås, men processen är dyr genom
det nödvändiga användandet af stora
mängder stenkol (dålig värmeteknisk
effekt) och mycken arbetskraft, hvarjämte
produkten ofta tenderar att innehålla
klorur genom partiell öfverhettning vid
muffelväggarna.
(7) Gu Cl2 = Cu Cl 4- Cl.
Fig. 3, 4, 5 visa bilder af
handmuffel-ugnar sådana de tills dato allmänt
an-vändts uti den europeiska industrien.
Bilderna 4 och 5 visa fleretagiga
muffelugnar, hvilka dock endast användas på
ett par ställen, under det att bild 1 visar
den på de flesta stora verk använda typen.
Det är tydligt, att i en muffelugn blifva
de partier af malmen, som ligga intill
muffelväggarne, starkast upphettade och
de tendera därför till att smälta och
fast-sintra vid väggarne. I handugnar kan
man emellertid med påpasslighet och
mycket arbete förhindra eller åtminstone
förminska denna olägenhet.
Mekaniska muffelugnar (bild 6) äro
jämväl försökta och hafva visat sig
användbara i Amerika för därvarande
förhållanden. Man har/nämligen där särdeles
godartade malmer. Konstruktionen har
emellertid ej lyckats slå sig igenom på den
europeiska marknaden.
En dylik mekanisk muffelugn med rakor
bar alltid det principiella felet, att allt
eftersom rakorna afnötas, hvilket är
oundvikligt, växer det på härdbottnen, som är
utbildad som muffel, fastsintrande
malmlagret, hvarvid värmeeffekten hos muffeln
minskas och eldningen måste ökas,
orsakande en högre temperatur hos
muffel-väggen och ökadt hopsintrande af
massan, som sedan ej med mekaniska medel
kan uppbräckas och hvilket därför
förorsakar svära mekaniska störningar. 1910
hade man sålunda en dylik mekanisk ugn
i gång i ett tyskt verk men tvangs att
upphöra. De försök, som gjorts med
mekaniska ugnar äro särdeles många, men
saken har, som sagt, ej varit mogen.
Genom användandet af det nya
arbetssättet, som jag och Ing. K. J. Beskow
utarbetat och patenterat är det emellertid lätt
att visa, att olägenheterna äro afhjälpta samt
de tre principiella villkoren för ett
rationellt ugnsarbete genomförda.
Malmblandningen upphettas nämligen i en särskild
ugn eller afdelning af ugn till en sådan
temperatur, att den ännu ej börjar ingå
i reaktion, hvilken temperatur ligger vid
c:a 300°, hvarefter den föres i en annan
från den förra skild afdelning af ugnen
eller i en särskild ugn, där den
behandlas genom omrörning och lämplig
kvantitet af oxidationsluft, som event,
förvärmes. Det för processen nödvändiga
värmet finnas alltså latent i
malmblandningen och frigöres dessutom under
processens gång genom reaktionen själf till
en tillräcklig kvantitet för att slutföra
densamma. Det är tydligt att på detta
sätt komma alla malmpartiklarna att
blifva utsatta för en jämn temperatur,
hvars höjd man på förhand kan bestämma
genom att upphetta malmblandningen till
en högre eller lägre temperatur.
Ofver-skott af oxidationsluft behöfver icke till
föras då luften ej har till ändamål att
[-Handmuffel-ugnar-]
{+Handmuffel- ugnar+} °/o material per ton malm °/o Mek. ugn. R—B % material per ton malm °/o Handmuffel- ugn Kostnad per ton malm Kr. öre Mek. ugn. R—B Kostnad per ton malm Kr. öre
Kolåtgång ca. io ca. x,6 1.44 O 21
Reparationskostnader — — 0-33 0.25
Arbetslön för ugnsarbete — — 2.09 0.36
Totalkostnad per ton — — 3.86 0.82
Utvinning af syra per ton i—i,5 2-2,5 — —
Den utvunna syrans styrka ca. 3 3-5 — —
Kvarlämnad koppar i purple-ore 0,12—0,20 0,05 0,07 1.60 0.60
Mervinst af koppar med mekanisk röstning per ton — — — 1.00
Mervinst af syra — — — 0.25
Total bruttovinst genom mekanisk röstning . , — — — 4-29
Ränta og amortering x kr. per ton — – — 1.00
Nettovinst — — 3 00
På de europeiska verken extraheras
ärligen c.a 1 mill. ton, hvaraf följer att
den årliga besparingen för den europeiska
industrien utgör, om den helt öfvergår
till systemet, ca. 3 mill. kronor per år.
samtidigt tillföra värme. Gaserna blifva
icke utspädda, hvarigenom processen kan
fullständigt genomföras på ett sätt sa
att den lämpligaste slutprodukt erhålles.
Genom massans behandling under de
skildrade gynnsamma betingelserna sker
processen nämligen så hastigt att
värmeförlusten är relativt liten. Vid den gamla
processen, som tog 5 till 8 gånger så
lång tid, förlorade man så mycket värme,
att reaktionsvärm et själft blef en faktor,
som utan vidare kunde försummas.
Det är tydligt att man för utförande
af denna process kan använda sig af
olika slags konstruktioner. Jag visar här
nedan en principkonstruktion, (bild 7),
som för ändamålet är tänkbar.
Konstruktionen är emellertid i praktiken ej utförd
på detta sätt.
De praktiska utföringsformerna, som
delvis ganska mycket skilja sig från de
här teoretiskt framställda, hafva tagit
mycket lång tid att utexperimentera och
liksom vid de flesta metoder beror
resultatet till ej oväsentlig grad äfven på en
massa konstruktiva detaljer, å en del af
hvilka man ju äfven sökt och erhållet
patent. Det har varit nödvändigt att
lösa sådana frågor som att nedbringa det
använda järnmaterialet i ugnen själf till
ett minimum, förhindra frätning å
sådant material, göra alla delar under
gången fullt utbytbara, göra hela processen
reglerbar, förhindra den vid mekaniska
ugnar kännbara olägenheten af
bortdamm-ning af materialet för att här nämna en
del af dessa frågor.
Följande tabell visar nagra vunna
resultat i afseende på de viktigaste
faktorerna vid röstningen.
Det är tydligt, att den stora
ekonomiska vinst, som den nya rostmetodens
användande medför, har orsakat att de
flesta extraktionsverken, så snart som
metodens resultat voro fullt konstaterade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
