Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 44. 4. november 1927 - Erfarenheter vid tillämpning av principer för rationell industriledning, av G. E. Egrell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delaktighet i ett företags ledning. Mången okunnig fin
nes dock, som såtter likhetstecken dåremellan.
%
Alltnog, vi övertygade varandra om att de föreslagna
riktlinjerna kunde vara till avgjorda fördelar för före
taget, ehuru arbetarne nog tåmligen klart sågo, att de
nya principernas tillämpning skulle komma att åtmin
stone under en övergångsperiod betyda minskning i deras
numerär. ’ ;
Vi började alltså vårt arbete. Det första som gjordes
var, att vi uppordnade materialförrådet. Nya fack och
hyllor
”uppbyggdes, och allt material ordnades syste
mastiskt efter klass och storlek. S.k. bestållningspunkter
avskildes från den övriga kvantiteten i varje fack. En
standardisering av materialet påbörjades samtidigt
i syfte
att minska antalet storlekar ochslag ’av material.
Dårpå bildades en planeringsavdelning dit all förråds
och lagerbokföring överfördes. Denna bokföring ord
nades efter nya principer. För varje materialslag be
stämdes s.k. beställningspunkter och bestållningsantal,
så att rekvisition av nytt material kunde ske automatiskt.
Inköpsavdelningens arbetsmetoder. förenklades samtidigt
med detta arbete liksom även mottagningsavdelningens
för ankommande gods. :
För att kunna införa arbetsplanering var det först
nödvåndigt att från verkstaden insamla uppgifter an
gående alla de arbetsoperationer varje detalj skulle
genomgå, materialåtgång, tiden för varje operation samt
i vilken arbetsmaskin tillverkningen borde ske. Alla
dessa uppgifter överfördes på ett s.k. operationskort, som
upplades ett för varje detalj.
Vid denna tidpunkt infördes i pressarverkstaden nya
tidkort. Dessa voro avsedda att användas dels för kon
troll av arbetarnes ankomst- och avgångstider, dels för
rapporter till planeringsavdelningen, utvisande huru
mycket arbete, som varje dag utförts av varje arbetare
och arbetsmaskin. Från tidkorten håmtade vidare av
löningskontoret erforderliga uppgifter för avlöningens
utråknande. Dessa tidkort voro dagliga i motsats till
vad s_öm vanligtvis är fallet, där ett och sarhma tidkort
anvåndes för ett arbete från dess början till dess slut.
Principen med dagliga -tidkort är av avgörande betydelse
för erhållande av fullt effektiv arbetskontroll. Tidkorten
voro efter kort tid
i full och tillfredsställande användning
på denna avdelning.
Arbetet med den verkliga arbetsplaneringen påbör
jades nu. Först upplades ett s.k. maskinschema, som
upptog alla arbetsmaskiner på en avdelning. Varje till
verkningsorder sönderdelades i sina olika operationer,
och den tid, som åtgick för att utföra varje sådan
operation, reserverades i maskinschemat för respektive
arbetsmaskin. Denna reservering utfördes grafiskt på
maskinschemat och innebar, 1) de tidpunkter då opera
tionen kunde börja och sluta, 2) arbetsbelastningen för
varje arbetsplats och maskin, 3) leveranstiderna för varje
tillverkningsorder. Med tillhjälp av detta maskinschema
samt operationskortet utskrevs sedan arbetsorder för
varje tillverkningsdetalj på så sätt, at varje fabriks
avdelning erhöll en order på just de arbetsoperationer,
som på den avdelningen skulle utföras. Arbetsorderna
utskickades i tvenne exemplar till varje avdelning, dår
de sorterades, den ena i tillverkningsorderns nummer
följd, den andra i kortregistret över arbetsmaskiner
under numret på den maskin, i vilken den första opera
tionen skulle ske. Denna sistnämnda sortering fortsattes
vid början av varje ny operation, så att denna arbets
order kom att vandra allt efter det arbetet fortskred.
Verkmästaren kunde därför alltid se alla arbetsopera
tioner, som lågo före i en viss maskin. Detta var givetvis
till stor hjålp för honom, då han dårigenom alltid kunde
påbörja rått arbete vid rått tidpunkt.
De tidkort, som inkommo varje dag til planerings
avdelningen och som utvisade, huru arbetet av de pla
nerade arbetsoperationerna som utförts föregående dag,
började nu införas på ett s.k. arbetsschema. Detta ar
betsschema utvisade, 1) en tillverkningsorders
.alla olika
arbetsoperationer, 2) vid vilka tidpunkter de skulle börja,
3) å vilka avdelningar och 4) i.vilka arbetsmaskiner.
Genom att på schemat varje dag införa, huru mycket
som utförts av en arbetsoperation, kunde man kontrol
lera, att de planer som uppgjorts för tillverkningen i
verkligheten följdes.
Når pressarverkstaden fått sin planering igång, så att
den arbetade tillfredsställande, övergick man till en ny
avdelning, nämligen svarvarverkstaden. Sedan tidkort så
ledes först införts, påbörjades även på denna avdelning in
förandet av maskinschema, arbetsschema och arbetsorder.
Den princip vi tillåmpat vid planeringsförfarandet har
varit att införa ett så komplett system som möjligt på
én avdelning, innan vi övergått till en ny. Hårigenom
såg var och en låttare betydelsen av de åtgårder som
vidtagits. |
Den ena verkstadsavdelningen efter den andra intogs
under planeringsavdelningen, och efter cirka åtta måna
der tillåmpades planeringsprincipen förallt arbete. Det
tog naturligtvis betydligt långre tid för att metoderna
sedan skulle fungera på ett tilfredsställande sått.
Genom planeringens införande ha arbetsledarnas
uppgifter specialserats. Från planeringen dirigeras allt
arbete, som skall utföras, och verkmåstarnas uppgift
blir dårför nu att instruera och hjålpa arbetarna att på
bästa sätt utföra sina arbeten, att i möjligaste mån
undvika varje avbrott i driften, att tillse att arbetarne
stådse åro försedda med tillråckligt material och verktyg,
samt att ansvara för arbetets kvalitet. Dessa uppgifter
taga helt deras tid i anspråk, varför den befrielse från
skrivarbetet, som för dem följde med planeringens in
förande, blivit till fördel för fabrikens effektivitet.
Planeringssystemet visade snart sina verkningar i en
mycket lugnare drift och såkrare tillförsel av material
och halvfabrikat för olika arbetsoperationer samt genom
den översikt man fick över det verkliga låget och över
möjligheterna att tillverka. .
Som en följd av att planeringen med dess noggrant
utarbetade tillverkningsprogram genomförts upplade vi
efter en ’tid s.k. tillverkningsscheman för att mera i stort
kunne följa med och kontrollera, huru de uppgjorda
planerna följdes. Dessa scheman ha visat sig synnerligen
värdefulla, när det gällt att hålla sig å jour med driften
och dess resultat. (Fortsettes.)»
4, november 1927 TEKNISK UKEBLAD 429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
