Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 44. 4. november 1927 - Erfarenheter vid tillämpning av principer för rationell industriledning, av G. E. Egrell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han har dårefter att studera den produktiva tid, som
arbetsoperationen ifråga kråver, i avsikt att erhålla kån
nedom om arbetsoperationens olika element och den
låmpligaste uppdelningen av dessa. Det år en mångd
olika spörsmål, som vid en sådan undersökning av arbets
metoderna framstålla sig för tidsstudiemannen. Låt oss
t. ex. iölja en tidsstudie i en mekanisk verkstad en bit
på dess våg. i
Tidsstudiemannen börjar med en undersökning av
detaljen, som skall bearbetas. Han frågar sig, om
operationen är nödvåndig, om den kanske kan undvaras
eller utföras på ett helt annat sätt; om delen är så
konstruerad, att tillverkningen blir mest ekonomisk, eller
om den genom en lätt konstruktionsändring kan till
verkas billigare, om arbetsmånen kan minskas? ,
. Ha dessa frågor tillfredsstållande besvarats, går han
vidare: ; :
Hur transporteras arbetsmaterialet till arbetsplatsen?
Kan transportsåttet förenklas? Upplågges materialet vid
maskinen så, att det år lått åtkomligt för arbetaren?
Är det av råtta dimensionen och i tillråckligt kvantitet?
Han övergår så till arbetsmaskinen:
Är den låmplig för arbetet ifråga? Ofta kunna avse
värda tidsvinster erhållas genom arbetets placering i en
annan arbetsmaskin. Han frågar sig vidare: Äro verk
tygen lämpliga, rätt härdade, skärvinklarna rätt slipade?
Kan det kanske vara förmånligt att ånvända speciella
giggar och fixturer? Om sådana redan finnas, äro de
så konstruerade, att de äro lätta att öppna och låsa samt
att rengöra från spån o0.s.v.? ; ;
Denna del av tidsstudien, alltså själva förberedel
serna, är, som exemplet är ägnat att visa, ingenting
mindre än en fullständig analysering av arbetsopera
tionen. |
Tidsstudiemannen har också att beståmma sjålva
ackordet. Det torde vara onödigt att hår nårmare redo
göra för, huru detta tekniskt tillgår. Det kan dock
framhållas, att arbetet uppdelas
i många små element,
på vilka tiden tages efter en viss princip och med stor
noggrannhet. På dessa tider och med skäligt hänsyn
tagande till nödig vila och raster bygges ackordstiden,
som sedan med stor exakthet kommer. att uttrycka stor
leken av en normal arbetsprestation. När ackordet blivit
bestämt, undervisas arbetaren i de nya metoderna. Takt,
tålamod och psykologiska anlag åro dårför högst nöd
vändiga egenskaper . hos tidsstudiemannen, som med
vaket intresse måste stå vid arbetarens sida, tills för
dem bägge tillfredsställande resultats nåtts. |
Tidsstudiearbetet kråver både tid och kostnader, men
det såger sig sjålvt, att en dylik analysering och de på
denna uppbyggda arbetsmetoderna måste betyda, att
arbetsoperationen till slut går att utföra till minsta möj
liga kostnad. Det är i vanliga fall så, att t. o. m. en
s.k. yrkesarbetare har lärt sitt yrke icke ur böcker eller
genom att ha blivit på rationellt sätt instruerad, utan
genom att han har sett, huru andra utfört arbetet före
honom. Han har blivit så att säga på traditionellt sätt
utbildad. -Tidsstudiearbetet förhjålper emellertid åven
arbetaren att effektivt tillvarataga hans möjligheter att
prestera sitt båsta. Genom bågge parternas anstrång
ningar har det så blivit möjligt att få ned tillverknings
kostnaderna. . Den vinst, som härigenom uppkommer, bör
också arbetaren ha del av genom ett tillskott i lönen.
IV. Hur prineiperna tillåmpades.
Detblir lått konflikt mellan gammalt och nytt. Det
såger sig sjålvt, att det år svårare att omplantera nya
principer i en gammal organisation ån att bygga upp
en helt ny organisation efter samma principer. Det
kräves hänsyn och takt för deras uppfattning, som min
nas de månge bekymmer och den omsikt, som krävts
för att skapa den organisation, som nu inte längre du
ger. Vad som synes vara endast motstånd mot det nya,
är ofta ett värnande om det gamla i företaget, som är
allt erkännande värt. Det kräves målmedvetenhet och
handlingskraft. Det kräves dock först och fråmst att
man giver skäl og tager skäl, så/att reformerna kunna
ske på övertygelsens väg. Det kan då vara klokare att
reformarbetet tar ett års för lång tid än en enda veckas
för kort. |
Det stod klart för oss, att det var i hög grad önskligt
att få arbetarne att förstå dels vad vi ville utföra, dels
att den väg vi utstakat var”en för företaget och alltså
även för var och en, som där hade sin utkomst, rik
tig väg.
Vi hade upprepade sammanträden med arbetarnes
representanter och dryftade ingående de olika frågorna.
Vid dessa överläggningar kommo som så’ ofta vid våra
tämligen regelbundna sammankomster, uppfattningar
från arbetarnes sida till synes, som varit av stort värde
i vårt arbete. Många synpunkter framkommo, som voro
både sympatiska och från arbetarnes sätt att se förklar
liga, men många visade också, huru nödvändigt det är
att i fall som dessa giva klara skäl för sina åtgöranden
och avsikter. Så år följande yttrande, som en av arbetar
representanterna fällde påtal om tidsstudierna
och deras
verkningar för arbeterna både intressant och upplysande:
«Vi arbetare åro till vår natur skeptiker. Beroende av
arbetstillfällene och brist på kunnskap
i ekonomiska ting
ha gjort oss sådana. Nu veta vi, att med företagets nu
varande ledning kan det göra detsamma, om vi ha det
ena systemet .eller det andra, men hur kommer det nye
att verka om t. ex. fem år och i en annan ledares hand?
Det år för detta vi fråga som vi göra.»
Uttalandet kastar, synes det mig, en viss belysning
över de uppgifter, som finnas för dem, som sträva efter
att åstadkomma ökat samförstånd mellan arbetet och
kapitalet. Ingen grupp inom ett företag år så beroande
av sitt arbete som arbetarne. Det synes då beråttigat
från deras sida och klokt för företaget, som ju har stort
intresse av att dess arbetare ha en ordnad ekonomi, om
dessa hållas en smula underkunniga om, huru låget år,
vilka utsikter som finnas till jåmn arbetstillgång o.s.v.
De finnas nog som anse, att dylika synpunkter endast
äro utslag för undfallenhet, ja, rent av äro försök att
ställa sig in hos arbetarne. Sant är, att det vore fåvitsk
att hänga sig åt idealistens drömmar om ett tusenårigt
rike, där inga motsättningar sxkulle_ finnas mellan arbetet
och kapitalet. A andra sidan synes det dock orimligt,
att de demokratiska’ideer, som sårskilt under det senaste
decenniet brutit sig fram. ej skulle komma till synes
även inom näringslivet.
Försök att uppnå ökad personlig kontakt och ett
större samförstånd mellan arbetsgivaren och arbets
tagaren har intet gemensamt med frågan om arbetarnes
428 TEKNISK UKEBLAD Nr. 44 - 1927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
