- Project Runeberg -  Teknisk Ukeblad / 1927 /
437

(1883-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 45. 11. november 1927 - Norges bergverksdrift i 1926 (slutning), av C. R. - Erfarenheter vid tillämpning av principer för rationell industriledning, av G. E. Egrell (forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gassen fåes ved å lede vanndamp over glødende Kull.
De reaksjoner, som finner sted, fremgår best av lig
ningene: |
(1) 3H,0 + 3C=6H + 3 CO
) 6H 42N=2NH % :
(3) 60 F0 00 - -
(4) 2NH, + CO, + H,O = (NH)),CO,
Det således fremstillede ammoniumkarbonat blandes
med
: gips, . hvorved fåes gjødningsstofftet ammonium
sulfat og kulsur kalk, idet sistnevnte utfeldes og am
moniumsulfatet bringes til utkrystallisasjon:
Foredrag i Norges industriforbund den 19. oktober 1927 av G. E. Egrell.
— Verkstidir. i A-B Nymans Verkstäder i Uppsala. e
a (Fortsettelse fra nr. 44, s. 429.)
Medan allt detta pågick, utfördes omläggningar på
flera andra områden. Så t. ex. påbörjades insamlandet
äv uppgifter för att möjliggöra noggrant uträknande av
självkostnadkalkyler. Bokföreningen omlades i syfte att
få fram de uppgifter, som voro nödvendiga för kal
kylernas utråknande. Tidigare hade de indirekta om
kostnaderna tillagts som en viss procent av arbetslönen.
Detta förfaringssätt kunde givetvis leda till oriktiga
begrepp om de kostnader, som varje detalj verkligen
drog vid framstellningen. Därför- uträknades s. k.
maskintimmekostnad för varje operation. Denna maskin
timmekostnad var därtill uppdelad i rörliga och fasta
omkostnader. På det gemensamma kalkylkortet erhölls
sedan * tvenne- sjålvkostnadspriser för varje tillverkad
detalj. Det ena utvisade det lägsta möjliga pris, till
vilket en vara kunde tillverkas utan direkt förlust, inne
hållande material, arbetslön och rörliga omkostnader. Det
andra priset innehöll därtill de fasta omkostnaderna. Det
visade sig mycket förmånligt att. känna dessatvå priser,
dels när det gällde att skaffa beställningar för avdel
ningar, vars kapacitet behgvde utfyllas, dels når det
gälde att veta, när det kunde vara lämpligare att inköpa
en viss vara från en specialfabrik än att tillverka den
på egna’ verkstäder: ; | - :
Ett annat arbete, som redan från början upptogs,
var ett successivt’ uppordnande av verkstädernas avdel
ningar 1 syfte att effektivt tillvarataga utrymmet, för
korta transportvägarna och -vinna större planmässighet
i driften.
. Ä : S
Ett annat mycket viktigt arbete, som åven efter en
kort tid upptogs, var påbörjandet av en standardisering
av
: fabrikens produkter, ett arbete, som kommer att
kräva sin tid, men genom vilket avsevårda besparingar
med visshet kunna utvinnas. ; .
Sedan arbetsplaneringen införts, påbörjades på en
del avdelningar ett studium av arbetsmetoderna. Arbetet
med att förbåttra tillverkningens effektivitet började
först ett och ett halvt år efter organisationens igång
sättande att mera systematiskt genomföras. En särskild
i tidsstudiearbetet trånad orh förfaren ingeniör anståll-
ERFARENHETER VID TILLÄMPNING AV PRINCIPER FÖR
RATIONELL INDUSTRILEDNING 2 0/
des med speciellt uppdrag att utföra arbetsundersöknin
gar och tidsstudier. ! - ;
Jag har i det föregående tåmligen utförligt berört
tidsstudiearbetet och därmed sammanhörande arbets
undersökningar. Principen med tidsstudier avser att
fastställa ett visst lägsta kvantum arbetsstycken pr. dag.
Gantt tillämpade det slutligen fastslagna ackordet på
sådant sätt, att ackordsberäkningen - trådde i funktion
först, når detta minimikvantum uppnåtts, då arbetå
ren erhöll s.k. bonus. Denna bonus ökade sedan i stegrat
tempo vid höjd produktion. Kom arbetaren ej upp i
minimikvantiteten, betalades endast timlön. Denna av
Gantt tillåmpade metod brukar benämnas tidsackord
med bonustillågg. | o .
’ Vi funno’ eméllertid, att denna princip icke passade
oss. Arbetarne betraktade den som liktydig med premie
ackord, vilka som bekant icke alltid äro populära bland
våra arbetare: Vi Ha således vidhållit principen: med
rena penningackord. Sedan minimikvantiteten arbets
stycken pr. dag efter nödiga arbetsundersökningar fast
ställts, fixeras ackordet med hänsyn till en viss genom
snittsavlöning pr. dag, omvilken vi med arbetarne enats
såsom en skålig och rimlig förtjånst för en god yrkes
arbetare. Någon bonus förekommer således ej, utan
utgår det överenskomna ackordet oavsett kvantiteten,
som ’ produceras. ’Genom sårskilda kontrollscheman
kunna vi emellertid .dagligen följa arbetsresultatet. Vi
nöja oss alltså icke med, att vi få ackordet fixerad, utan
följa det dag efter dag. Vid nedgång i produktionen
kunna vi dårför omedelbart ingripa och verkstålla rät
telser. Det kan ju ofta hånda, att ett arbetes utförande
försvåras av orsaker, som arbetaren ej kan kontrollera
eller göras ansvarig för. Det av oss tillämpade förfaran
det synes därför även för arbetaren själv vara’mycket
fördelaktigt, ty det tryggar åt honom en viss jämn för
tjänst. ; .
För företaget betyder det, som lätt inses, en väl
balanserad produktion med förhållandevis småkastnader.
Som ett exempel på, huru noggrant och råttvist ett
ackord såttes på denna våg, kan jag nåmna att sedan
(5) (NH,),CO, + CaS0O, = (NH,),S0, + CaCO,
Spørsmålet å bli kvitt avfallsproduktet kalsiumkar
bonat voldte fra fgrst av en del vanskeligheter, inntil
man gikk over til å fremstille kalksalpeter og anvénde
den dertved frigjorte kullsyre ved fremstillingen av am
moniumkarbonat. Denne prosess er nu ikke alene an
vendt
i Tyskland ved de store fabrikker i Oppau og
Merseburg, hvorav det ené alene daglig fremstiller 2500
tonn ammoniumsulfat, men har også funnet vei til Eng
land, hvor den anvendes ved de store Billinghamfabrik
kér, der fremstiller syntetisk ammoniakk
og nitrater.
C. R.
11; november 1927 TEKNISK UKEBLAD 437

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 24 23:00:20 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tekuke/1927/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free