Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 45. 11. november 1927 - Erfarenheter vid tillämpning av principer för rationell industriledning, av G. E. Egrell (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett visst ackord efter arbetsundersökningens utförande
fixerats, ansåg arbetaren ifråga att han borde ha ett
öre eller åtminstone ett halvt öre mera. Den ifrågasatte
förhöjningen betydde endast 1,6 % resp. 0,8 % å hans
ursprungliga ackord. «Men,» som han helt öppet ut
tryckte det, «så riktigt kan det vål ej vara att inte
jag kan få mitt halva öre med.> — Det blev det
ackord, som tidsstudien resulterat uti. Jag kan
nåmna, att liksom i alla redogötelser om resultat av
tidsstudier i Amerika och åven annorstådes har tids
studiearbetet också hos oss medfört i samtliga fall för
vånande resultat. !
Ånniu ett exempel önskar jag här omnämna för att
åskådliggöra betydelsen av de arbetsundersökningar,
som ingå i tidsstudien. Två mycket rutinerade arbetare
hade under en följd av år stått på samma, ingalunda
såsom lått ansedda ackord. Arbetsundersökningen och
dårmed sammanhångande arbetsförbåttringar resulterade
i, att en av dessa kunde utföra allt det arbete, som de
två förut producerat. Så blev denne efter någon tid sjuk,
och den andre skulle rycka in., Trots sin mångåriga
yrkeskunskap kunde han, först sedan han lårt sig de nya
handgrepen och såtten att begagna verktygen, uppnå
avsedd ackordförtjånst. . ;
+
Ingen lär betvivla att en myckenhet värdefulla er
farenheter ifråga om industriell organisation är att få
från Amerika, som på detta område hunnit ett bra stycke
före andra länder. När det emellertid blir fråga om att
tillgodogöra sig dessa erfarenheter, är det dock av stor
vikt att komma ihåg, att vårt land ej år Amerika, och
att vi som hår bo heller ické stråva efter detta.
- Det går då ej att tro, att ett system, som visat sig
passa bra för amerikanska förhållanden, också dårför
skall: tåmligen utan vidare passa oss. Man måste med
vaken och kritisk blick se till att vinna nödig anpassning
efter vad som är speciellt för våra förhållanden.-Även
om själva principerna kunna vara vissa bestämda, kan
deras tillämpning bli olika, ty det som passar för ameri
kanska arbetare, bestående av skilda raser och /folk
element med olika bildningsnivåer och med vana att få
vandra från den ena arbetsplatsen till den andra, passar
ej våra upplyste arbetare och för den av en human och
industridemokratisk anda präglade uppfattning om öm
sesidiga hänsyn och skyldigheter, som alltmer besjälar
såväl företagare som arbetare i vårt land.
Givet år att införandet av den hår beskrivna nyord
ningen i företaget i åtskilliga avseenden föranlett om
läggningar av företagets bokföring. Vår princip har
därvidlag varit att sorgfälligt söka undvika alle sådana
bokföringsuppgifter, som icke varit direkta led i vår
huvudbokföring. All statistik, som hänfört sig till mera
isolerade företeelser, och som varit så att säga själv
ändamål, vad man brukar kalla «bra att ha», har noga
uteslutits. — Tiden medger icke att jag närmare går
in på detta kapitel, e
V. Något om uppnådda resultat.
- Jag övergår nu till sist till att nåmna något om det
resultat, som de av oss tillåmpade principerna hittills
åstadkommit. . :
’ Vårdet hos ett system avläses I dess verkningar. Åt
varje nytt system eller ny metod bör dock råttvisligen
givas erforderlig verkningstid, innan dess resultat slut
giltigt bedömes. Når vi överlämnade vårt uppdrag åt
A/B. Industribyrån, beråknade vi, att det nya arbetet
skulle taga en 5-års period eller mer för att fullbordas,
och det kan dårför synas vanskligt att redan efter tre
år framlågga några resultat. Dessa åro dock så abso
luta, att något tvivel icke ges om principernas ända
målsenlighet.
Icke endast för företagaren utan jämväl för arbe
tarna är den vägen i längden den enda rätta, på vilket
ett företag kan nå bästa möjliga produktion med minsta
möjliga antal arbetare, vilka i stället kanske kunna på
räkna en bättre betalning. Ingen dugande industriman
nöjer sig med att hans anläggningar ej utnyttjas. - Ökas
dessas produktivitet genom ett rationellt - utnyttjande,
anstränger han sig till det yttersta för att genom ökad
försäljning, upptagande av nya tillverkningar m. m.
kunna tillvarataga den ökade produktionsmöjligheten,
därigenom
.beredande nya arbetstillfällen åt sådana ar
betare, som kanske under arbetet på driftens rationali
sering blivit permitterade. :
Ökad produktion betyder ökade behov. Den satsen
erkånnas icke alltid på arbetaresidan, dår man ofta
förmenar, att det ständigt ökade maskinarbetet är en
fara för arbetarna. Utvecklingen har dock tydligt ådaga
iagt, att denna uppfattning är felaktig. Det är med
förhållandet mellan produktion och behov som mellan
fortskaffningsmedlen och människors lediga tid. Icke
har mänskligheten fått tiden att räcka till bättre, därför
att den börjat använda motorfordon och flygmaskiner.
+
Den frågan framställer sig nu: Ha de av oss till
lämpade nya principerna medfört :
1. ökade produktionsmöjligheter,
2. minskade tillverkningskostnader?
Hårpå kan jag svara ett obetingat: ja.
Vad ökningen i produktionsmöjligheterna angår kan
jag båst åskådliggöra den genom att omnåmna, att vi
år 1923 allvarligen övervågde att bygga ut våra fabriker
för att få rum med vår dåvarande tillverkning. Tre år
senare ha vi inom utrymmenas ram ej endast kunnat öka
den ordinarie tillverkningen utan dessutom fått rum med
två tåmligen omfattande tillverkningar och det, utan att
vi heller behövt göra några större maskinanskaffningar.
Minskningen av tillverkningskostnaderna kan båst
avlåsas i det faktum, att antalet arbetare samtidigt kun
nat nedbringas med 26
&£ och den totala avlönings
summan med 23 %.
Besparingarna
.utgöras dock icke -endast av lågra
arbetskostnader utan ha också visat sig i nedgång i av
delningskostnaderna till följd av effektivare utnyttjande
av hjälpmaterial och dylikt. : |
Det förvånar mig €j, om någon tycker, ’ att dessa
resultat förefalla otroliga och skriver detta på det för
modandet, att förhållandena tidigare måste ha varit
skäligen dåliga. Siffrorna äro dock faktiska, och vad
våra tidigare arbetsförhållanden. angår, erinrar jag om
Överingeniör Carlsons redan återgivna omdöme år 1923,
438 TEKNISK UKEBLAD Nr. 45 - 1927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
