Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 27. 6. juli 1928 - Fylkesmennenes kvalifikasjoner, av G. Malm og Sven Lübeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H 75, ARGANG DEN POLYTEKNISKE FORENING
REDAKTØR: THV. HOLMBOE, INGENIØR, M.N. I. F. 6. JULI 1928
IN N H OLD : IIIIIIIIIllllIIIIIl"lllllllllllllll!lllflllll
Fylkesmennenes kvalifikasjoner. — Norske ingeniører i utlandet. — En enkel proporsjonsmetode. — Fiskerne og motorindustrien, — Dødsfall. —
| Foreningsefterretninger. — Utstillinger og kongresser. — Notiser.
«ÄÄn uAÄuÄÄuÄÄÄm u duÄoÄ oueuudLdLuuuuuNNAu ANA0HOTARDEETEATAAAAAAERERRNOERAAEATNRDA RDREEAAA AATREETITEEDAERETTLERFEDTTRAN HEREREETAAARD uu uu AÄ A
t
I tilknytning til våre uttalelser i T. U. nr. 22
angående de ledige fylkesmannsembeder har vi
forelagt spørsmålet om ingeniørers skikkethet
for offentlige funksjoner av denne art for de to
fremstående svenske ingenigrer og landshøv
dinger, herrene Malm og. Liibeck, som- begge
har vist oss den elskverdige imøtekommenhet å
uttale sig om dette aktuelle spørsmål.
Fhv. statsråd og landshøvding, nu generaldirektør
Malm skriver herom: .
Herr Redaktör!
Med anledning av Eder ärade skrivelse den 20 juni
med anhållan, att jag skulle meddela min uppfattning
om lämpligheten av att använda ingeniörer till lågrt och
högre poster inom den offentliga administrationen, får
jag härmed äran anföra följande. ;
Jag måste börja med en ursäkt, att jag något dröjt
med svaret, men det förhåller sig så, att jag just i dessa
dagar lämnat den tjänst jag i 11 år innehaft som lands
hövding (fylkesmann) i Norrbottens län (Sveriges.nord
ligaste län) för att 1 juli tillträda generaldirektörsbe
fattningen i Kungl. Vattenfallsstyrelsen. |
Mitt uttalande bygger sålunda på en förhållandevis
lång erfarenhet såsom landshövding. Jag kommer emel
lertid att behandla frågan med begränsning till inge
niörens låmplighet såsom landshövding (fylkesmann),
då frågan ju i Norge just nu aktualiserats i samband
med en förestående utnåmning till en fylkesmanntjånst.
I Sverige har en landshövding till uppgift dels «att
sköta länsstyrelsen»,
’d. v. s., att följa och övervaka
arbetet i sin länsstyrelse och se till, att de” löpande
ärendena rätt och snabbt behandlas, samt avgiva ut
låtanden med anledning av remisser från regeringen och
centrala myndigheter, dels «att sköta länet», d. v. s. följa
utveckingen av länets förhållanden på olika områden,
därvid det ofta kan gälla att ta för näringslivet frukt
bärande initiativ. | |
Bland de löpande årendena kråva sårskilt exekutions
målen, besvårsmålen rörande kommunala myndigheters
beslut, fattig- och barnavårdsfrågor, jordupplåtelse- och
taxeringsfrågor god lag- och författningskunskap, och i
de svenska länsstyrelserna är också väl sörjt för tillgång
på sådan genom juridiskt utbildade avdelningschefer och
deras närmaste män. Ett särskilt viktigt område under
länsstyrelsen är vägväsendet med dess båda huvud
moment: underhåll och vägbyggande.
Den allmänna uppgiften att följa och befrämja ut
vecklingen i allmänhet och synnerligast av näringslivet
inom länet förutssätter främst en ingående kännedom
om länet och dess befolkning, förvärvad och vidmakt
hållen genom resor inom länet.
FYLKESMENNENES KVALIFIKASJONER
Själva - länsstyrelsens skjötsel år naturligtvis en
mycket viktig uppgift, men med den utrustning av juri
diska hjälpkrafter, som finnes på de svenska länssty
relserna, kan enligt min mening en icke juridiskt utbil
dad landshövding mycket väl gå i land med densamma,
om han över -huvud har tillräcklig formell begåvning
och sinne för författningar.
Den uppgift, som jag skulle vilja kalla «att sköta
lånet», ståller sig mycket olika i de olika lånen. I de
gamla «färdiga». länen, där näringslivets olika grenar
äro högt utvecklade och där det finnes gott om dugligt
och initiativkraftigt folk, behöver ej ställas samma for
dran på initiativ som i de län, där ännu mycket är att
utveckla och fullkomna. I dessa sistnämnda län är ock
så ofta kommunikationsväsendets utveckling ett vitalt
spörsmål. ; :
Det år speciellt i detta senare slag av lån, som inge
niörsutbildning och föregående ingeniörsverksamhet år
en nyttig förutsåttning hos landshövdingen. Jag tror ej,
att detta påstående behöver någon långre utlåggning;
det förefaller ju ganska uppenbart,
att den hoss inge
niören uppövade iakttagelse- och organisationsförmågan,
vanan att observera och lösa problem samt den förvär
vade kunskapen och erfarenheten i ekonomiska frågor
skall vara till stort gagn för ifrågavarande uppgift. För
övrigt torde påståendet bekräftas av erfarenheten i
Sverige, dår flera ingeniörer även i gångna tider varit
landshövdingar. Det torde ha sitt intresse att meddela,
att när efterträdare till undertecknad i dessa dagar
skulle utses i Norrbottens län, önskade sig befolkningen
«en praktisk man». Den fick också ånyo en väg- och
vattenbyggare. :
Det förtjånar i råttvisans namn att framhållas, att
jåmte jurister och ingeniörer åven andra praktiska yr
kens utövare, såsom Jlantmätare, jägmästare, militärer
och jordbrukare verkat såsom landshövdingar med god
framgång. Den praktiska låggningen och förmågan att
få ett grepp på nåringslivets problem och att taga
initiativ har. varit det avgörande, når det gällt att vinna
resultat.
Om erfarenheten från Sverige direkt kan överföras
till Norge, år ju vanskligt att såga. Uppgifterna borde
ju
i båda fallen vara ungefår desamma, men de studier
iag haft tillfålle att göra hos mina forna grannar, fyl
kesmännen i Nordlands och Troms fylken, ha givit vid
handen, att fylkesmännen ha långt mindre antal och
mindre kvalificerade hjälpkrafter än de svenska lands
hövdingarna och därför äro imera betungade med löpande
arbete. De torde därför ha svårare än de svenska lands
hövdingarna att frigöra sig för arbete efter de linjer;
som jag har sammanfattat under begreppet «att sköta
TEKNISK UKEBLAD
UTGITT AV DEN NORSKE INGENIØRFORENING OG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
