Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 27. 6. juli 1928 - Fylkesmennenes kvalifikasjoner, av G. Malm og Sven Lübeck - Norske ingeniører i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lånet». Men det bör ju å andra sidan vara så, att det
för fylkesmånnen och befolkningen i deras fylken måsta
vara till stort gagn, att allt det arbete av ifrågavarande
art, som de medhinna, pråglas av initiativkraft och prak
tiskt grepp på fylkets nåringsproblem.
. Någon allmångiltig slutsats skall jag icke söka for
mulera, utan torde den refererade erfarenheten få tala
för sig sjålv. ;
Med utmårkt högaktning
G. Malm.
Fra hr. landshøvding Liibeck har vi mcttatt fol
gende:
Herr Redaktör!
Eder fråga rörande min uppfattning om ingeniörens
anvåndbarhet såsom tjånsteman i den offentlige admini
strationen, vill jag gårna besvara, men begrånsar mig
dårvid till mitt eget arbetsfålt som ju nåra motsvaras
av den statstjänst vars förestående besättande närmast
synes hava. framkallat frågan. Detta med risk att liksom
tala i egen sak. «Present company always excepted»!
De svenska landshövdingetjånsterna åro nog så mårk
liga genom sin relativt fria ställning och möjligheten
för innehavarenatt’ låta sin individuella. håg och fal
lenhet komma till sin rått. Arbetsuppgifterna åro vitt
omfattande: * .
Kommunikationernas utvecklande till lands och vat
ten — jårnvågar, vägar, sjöfart och flottleder m. m.,
automobiltrafikens åndamålsenliga reglering,
en rationell elektrifiering av samhållen, industrier
och landsbygd m. fl. faktorer av grundlåggande bety
delse för nåringslivet, evad det gåller jordbruk, skogs
bruk, fiske eller industri och hantverk, -
sjuk- och fattigvården med tillhörande organisations
och byggnadsarbeten,
samhållenas planlåggning, byggnadsordningar, brand
skydd och sanitåra inråttningar,, samt god byggnads
kultur i allmånhet såsom ett viktigt led i naturskydd och
hembygdsvård, ;
ordnings- och uppbördsväsendets uppråtthållande,
detta och mycket annat samhörande med inbyggarnes
trygghet, trevnad och trivsel.’ På alla dessa områden
har en landshövding tillfålle att påverka sitt låns utveck
ling, dels genom lokala initiativ och åtgårder, dels
genom yttranden och förslag i allmänna lagstiftnings
och dylika årenden. Lågg dårtill att han som ordförande
i lånets hushållningssållskap, skogsvårdsstyrelse,
elek
triska förening etc. kan hava tillfålle att direkt påverka
nåringslivet. |
Behøver jag efter denna uppråkning säga
. att en
månniska icke måktar som landshövding såtta spår efter
sig på alla områden. Den ene ingriper på ett, den andre
på ett annat, allt efter utbildning, intressen och före
kommande behov. Ett gott samarbete med juridiskt och
kameralt skoläde, erfarna avdelningschefer skapar trygg
het för de löpande ärendenas behöriga handläggning.
I längden gagnas länens utveckling av denna ordning
och genom impulser från skilda håll uppstår mellan
lånen en växelverkan till gagn för centraladministra
tionen och riket.
Det kan enligt min mening icke bli tal om att förorda
dene ena eller andra utbildningsvågen såsom generellt
låmpligare. för «landshövdingebanan». Jurister och an
dra åmbetsmån, militårer — och politiker — hava som
landshövdingar gjort sig utmårkt gållande. «Personlig
heten år det största i historien». Lånets art, dess natur
tillgångar och nåringsliv, befolkningens kynne samt vad
man brukar kalla lånets tillstånd och behov måste vid
varje sårskilt tilfålle påverka valet. Men att i teknikens
tidevarv en ingeniör, helst tekniskt allmånbildad och
med’ sinne för administrativt arbete, kan vara råtte
mannen och at just hans kunskaper och erfarenheter i
länder sådana som Sverige og Norge kunna verka be
fruktande för ett läns och hela landets utveckling, det
ligger enligt min mening i öppen dag. — Skada blott
att löneförhållandena stundom torde visa sig vara av
görande hinder, något som kanske delvis förklarar från
varon av ingeniörer bland de norska fylkesmännen.
Såkert år emellertid att en ingeniör som lånschef kan
finna ett rikt fålt att göra sina insikter och sin verk
samhetslust nyttiga. Sjålv har jag under de få år jag
arbetat på min post haft det allra största gagn av min
tekniska utbildning och därpå grundade praktiska er
farenhet, det vittnesbördet må jag «i egen sak» kunna
avgiva. :
Sven Liibeck.
NORSKE INGENIØRER
I UTLANDET
Fra tid til annen har nok «Teknisk ukeblad» inne
holdt meddelelser om norske ingenigrers virke i utlan
det, men det vilde naturligvis være av interesse om
kolleger i utlandet oftere vilde sende meddelelser om
norske ingenigrers virke, Til tross for mange opfordrin
ger har det dessverre vist sig vanskelig å opnå dette.
Selv ferdigtrykte avhandlinger eller referater av fore
drag, beretninger om utførte arbeider o. 1. blir kun und
tagelsesvis sendt oss. Desto gledeligere er det å kunne
referere av en tilsendt beretning fra «American electro
chemical society», at den fra sin tidligere virksomhet i
hjemlandet kjente ingenigr I. Moltkehansen som nu er
bosatt i Brässel, har holdt en rekke foredrag på den
av selskapet arrangerte storslagne «Northwestern trip»
ifjor høst. |
Til selskapets årsmøte hadde ing. Moltke-Hansen ut
arbeidet en avhandling med titel: «The electrochemical
and electrometallurgical industries of Norway, 1902—
1927». Efter en innledning om Norges eldste kjemiske
og metallurgiske industrier gir forf. en grei oversikt
over disse industriers utvikling i vårt land i de siste
25 år. Den propaganda for vårt land som foredrag av
denne art — holdt av innsiktsfulle" nordmenn i utlan
det — representerer, må verdsettes særdeles høit. Dess
verre kan
.vi av plasshensyn ikke her, gå nærmere inn
på foredragets enkeltheter.
I ’selskapets «Bulletin> gis en sammentrengt beret
ning om den nevnte «Northwestern trip>, som gikk over
Minnesota, Minneapolis, Anaconda, Washington og av
sluttedes i Chicago og som omfattet besgk i en rekke
interessante anlegg og institusjoner og. naturligvis en
rekke festligheter. I beretningen nevnes ing. Moltke
hansen ved flere anledninger blandt de representative
talere. . . .
262 TEKNESK-UK
E-B LA D Nr. 27 –1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
