Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 2. 11. januar 1929 - Biler og baner i lokaltrafikken, av Chr. F. Mathiesen - Om den industriella utvecklingen i Sverige, refereat av foredrag av T. Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det finnes ett mycket gammalt kinesiskt ordspråk
som lyder så: en bild kan säga mer än tusen ord. Jag
tror, att man lugnt kan påstå, att det ordspråket fram
förallt kommit till sin rätt i vår tid. Se bara på alla
dessa rikt och förnälmligt illustrerade böcker, tidskrifter
och tidningar, som dagligen komma ut. Tänk också på
filmens de levande vildernas stora betydelse i vår
tid, både på gott och ont. Det är kanske då lättare att
förstå, att jag vid detta tillfälle, då jag fått den stora
äran att för de bägge föreningarna tala litet pm den
industriella utvecklingen i Sverige kommer att göra det
helt enkelt genom att tala icke i bilder utan med
bilder. Dock ännu lättare än bilder kunna givetvis
de till våra dagar bevarade föremålen — verktyg, maski
ner, modeller, ritningar o.s.v. förtälja oss olm den
utveckling, industrien genomgått under förfluten tid.
Ty den industriella utvecklingen i ett land skall icke
enbart betraktas som en ekonomisk historia, en historia
som kan skildras med tillhjälp av siffror, tabeller och
diagram. Nej, vi måste lika mycket och kanske i många
fall än mer tänka på den tekniska utvecklingen, hur den
har gått fram och Imöjliggjort ett industriellt uppsving
OM DEN INDUSTRIELLA UTVECKLINGEN I SVERIGE
Kort referat av intendent T. Althins foredrag i P. F. den 2. desember 1928
antingen detta ägt ruim i det egna landet eller annorstädes.
Den tekniska utvecklingen kan icke heller följas enbart
genom ett studium utav böcker, litteratur, patentskrifter
o.s.v. Det räcker icke! Det är därför som vi i Sverige,
närmare bestämt i Stockholm sedan några år tillbaka
målmedvetet arbeta på att få till stånd ett tekniskt
museum. Då alla de bilder, solm jag kommer att visa
i det följande äro hämtade ur detta museums arkiv och
samlingar, må det tillåtas mig att hastigt skissera, vad
vi i Sverige avse med detta museum.
Museet skall bli en levande Uppfinningarnas Bok, där
alla utan hänsyn till bildningsgraden kunna få taga del
av den tekniska utvecklingen och den svenska industriens
historia. Museet skall utgöra en räddningsplats dit gamla
verktyg, Imaskiner, modeller och annat samlas för att be
varas åt framtiden. Och slutligen skall museet bliva ett
värdigt monument över alla de män, som ägnat sig och
sitt arbete åt teknik och industri och som fört utveck
lingen framåt. Antingen dessa män varit framstående
uppfinnare eller arbetare i de djupa leden. I vad mån
vi hittils lyckats realisera vårt program, ja, det skall jag
inte gå in på här i afton. Så mycket kan jag säga, att
Fig- 7-
ÆBHBnSB
Rim i’’!! ’ t
- ––-jgpR/ w
1 lillSEFFiteriSBjfe
fIIIIÄ=Ä]IIIIQ
Rutebil.
Skinneløs elektrisk vogn.
Elektrisk sporvogn.
Det er da for hvert enkelt tilfelle et enkelt regnestykke
å finne ut når det lønner sig å gå over til skinnedrift.
Før jeg går over til omtalen av de mere aktuelle
problemer av idag vil jeg gjerne benytte anledningen
til å slå til lyd for at byene og da spesielt Oslo i tide
forbereder sig på omnibustrafikkens videre utvikling.
Det gjelder i tide å planlegge innførselslinjer og endL
stasjoner. Nødvendigheten av gode og brede innførsels
årer har i den senere tid gjentagende vært fremholdt,
men planleggelsen av virkelige centralstasjoner for
omnibussene har hittil Vært glemt. For de vestfra kolm
mende linjer har man Tordenskjolds plass som på mange
måter) er godt skikket, o.g hele arealet bort til Vestbanen
bør Like godt først som sist reserveres for omnibussene.
Hvis rådhusreguleringen vanskeliggjør benyttelsen av
Tordenskjolds plass må der anvises et annet og
tilsvarende stort areal. For den øst- og nordfra
kommende trafikk er forholdet vanskeligere. Der er
nu avgangsstasjoner på Ankertorvet, Lilletorvet, Grøn
lands torv o,g Jernbanetorvet. Det siste har den ideelle
beliggenhet men er dessverre allerede sprengt. Jeg vilat
derfor foreslå at der på området mellem Jernbanetorvet
og Akerselven, nordenfor Østbanestasjonens utvidelse
som efter reguleringsplanen delvis skal raseres, plan
legges en stor centralplass for omnibussene.
Her og likeledes på den vestlige centralplass vil der
med tiden måtte bygges en ordentlig stasjonsbygning
med godsekspedisjon og plattformer for avgående og
ankommende trafikk med parkeringsplass for ventende
busser bakenfor. Enten kan rutebilselskapene opføre og
drive et sådant anlegg i fellesskap eller kommunen kan
gjøre det og beregne avgift av alle de omnubuslinjer
som der får sitt endepunkt.
(Fortsettes).
22 TEKNISK UKEBLAD Nr. 2-1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
