Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 4. 25. januar 1929 - Utvecklingen på gjuteriteknikens område under de senare åren, av Sixten Nilsson - Ny professor ved N. T. H. - Biler og baner i lokaltrafikken, av Chr. F. Mathiesen (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förstoras det Lanz’ska järnet 7CO gånger, är det icke
möjligt att i en bild fånga samtliga strukturbestånds
delar. Strukturen är så grovkristallinisk att det exempel
vis inte möter några svårigheter att finna en yta som
utgöras av enbart perlit, se fig. 5. En jämförelse mellan
grafiten i fig. 6 och den i figi 10 är intressant. Fig. 7
visar en starkt ferritisk perlit, vidare upp till i bilden
fosfideutektikum, en hård och spröd beståndsdel, som
särskilt nedsätter slaghållfastheten. Den synes dock ha
betydelse för slitstyrkan, hvarför en viss fosforhalt är
befogad. Den trapez-formade mörka fläcken i fig. 7 är
mangansulfid, en slaggbeståndsdel, hvarpå det Lanz’ska
järnet är ganska rikt. Järnet blir nämligen till följd av
smältningen i kupolugn under användande av stor pro-
NY PROFESSOR VED N. T. H.
Som tidligere meddelt blev overingeniør Haakon
F a ane s ved Trondhjems elektrisitetsverk nylig av en
nedsatt bedømmelseskomité såvelsom av professorrådet
enstemmig innstillet til professor i vekselstrømelektrotek
nikk ved Norges tekniske høiskole.
I statsråd den 18. januar blev den nye professor
utnevnt i embedet. Dette har som bekjent stått ledig
siden dets tidligere innehaver, professor Bragstad avgikk
ved døden.
Professor Haakon Faanes er født på Frosta i 1884.
Han tok artium 1906, og blev uteksaminert fra Krigs
skolen i 1909, hvorefter han gjenndmgikk den militære
høiskole («Ingeniørlinjen»), Han gikk så inn på den
tekniske høiskoles elektrotekniske avdeling, hvor han
efter 3 års studietid tok avgangseksamen i 1914 med
hovedkarakteren særdeles tilfredsstillende (1,3) med inn
stilling.
1914—16 var herr Faanes ansatt ved Høiskolen som
assistent i vekselstrømteknikk o.g han arbeidet dessuten
ved det elektrotekniske laboratoruim. 1 en årrekke har
han også holdt forelesninger ved Høiskolen i faget:
Grunnlag for elektroteknikken. I 1917 var han dosent
ved sjøkrigsskolen og i 1918 blev han ansatt som avde
lingsingeniør ved Trondhjems elektrisitetsverk, hvor han
i 1925 blev forfremlmét til overingeniør. Ved siden av
sitt arbeide ved elektrisitetsverket har herr Faanes også
Vender vi oss derpå til forholdene idag, må vi erkjenne
at utviklingen av omnibustrafikken i det store og hele har
vært rask og] gledelig. Det er imidlertid mange tegn som
tyder på at utviklingen kanskje har vært vel rask med
det resultat at utviklingen delvis har slått inn på for
kjerte baner, og at vi ikke er gått fri for mange usunde
företeelser. Den store «bil- og banekomité» hvis grun
dige og omfattende innstilling forelå i våres er også fullt
opmerksom herpå. Såvel flertallet som mindretallet frem-
BILER OG BANER I LOKALTRAFIKKEN
Av Chr. F. Mathiesen, ingeniør m.n.i.f.
Foredrag holdt i N. I. F. Oslo avdeling 23. novbr. 1928.
(Fortsettelse fra nr. 2, side 22.)
legger forslag til lovendringer som betyr avgjort for
bedringer.
De hovedmangler som kleber ved omnibusdriften har
hittil vært kapitalmangel, for små enheter og delvis
ukyndig ledelse, samt uheldige konkurranseforhold mel
lem rutene innbyrdes og likeoverfor de eldre kommuni
kasjonsforetagender.
Mangel på kapital har vært og er fremdeles meget
generende for en rekke bedrifter. Riktignok har vi gjen-
-!
centhalt smidesskrot och koks starkt svavelhaltigt, och
detta måste motverkas med hög manganhalt.
Ett märkligt förhållande är att gjutjärn, som en gång
varit slmält vid hög temperatur, exempelvis genom elek
trisk smältning, och som därigenom fått sin grafitstruktur
finkornig, bibehåller sin egenskap att utfalla med fin
fördelad grafit, även om järnet omsmältes i kupolugn.
Detta framgår av fig. 11—13, som representerar ett kupol
ugnssmält järn, också från Foss. Detta järn är fram
ställt av en blanding i vilken ingår gjutjärn, som fram
ställts i elektrisk ugn av diverse smides- och gjutjärns
skrot, och där överhettats samt sedan gjutits ut i tackor.
Också detta järn visar en fin grafit och en fimlamellär perlit.
(Fortsettes.)
funnet tid til å utarbeide og offentliggjøre en rekke av
handlinger.
Vi ønsker den nye professor tillykke i hans nye an
svarsfulle og krevende stilling.
wBHBg
Professor Haakon Faanes.
25. januar 1929 TEKNISK U K E B L A D 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
