Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. 22. mars 1929 - Statens provningsanstalt, Stockholm, av J. C. Orvin - Falltap i råsprengte tunler, av Chr. Ræstad - Betong, av Chr. F. Grøner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14) Anvisningar för provtagning och provning av
betongrør, 1927.
15) Anvisningar för provtagning och provning av
murtegel och taktegel, 1927.
16) Anvisningar för provtagning och provning av
betongmatenial och betong, 1927.
17) Anvisningar för provtagning och provberedning
av jernmalm, 1927.
18) Förteckning över godkända och underkända eld
sleckningsapparater, 1928.
19) Provning av metallers draghållfasthet, 1928.
Andre publikationer:
Nyare forskningar rörande smörjningsproblemet och
därmed sammenhängande frågor, av Evert Norlin, 1921,
Ingeniörsvetenskapsakademiens handlingar nr. 4, 1921,
Häftad kr. 10,00, indb. i klotband kr. 12,00.
Stenkol: Kort handbok om stenkol med särskild hän
syn till svensk upphandling och förbrukning, av Evert
Norlin, 1927. Sveriges Industriförbund. Indbl. i klotband
kr. 4,50.
Skador hos betong genom cementets utlösning eller
sönderdelning och skyddsmedel härför, av Ragnar Schly
ter, 1927, Häftad kr. 3,00. Rekv. genom civiling. G. A.
Mårtensson, Sockholm 1.
Jeg formoder, at nogen hver i denne sammenstilling
finner et eller annet, som han har savnet og har bruk
for. Og de utmerkede navn, som er knyttet til de respek
tive forsøk, garanterer for disses verdi.
Idet jeg anmelder disse arbeider, kan jeg ikke undgå
å henlede opmerksomheten på nødvendigheten av å få
en tilfredsstillende ordning av publikasjoner også fra vår
egen tekniske høiskoles forsøksanstalt og laboratorier.
Der klarleggesi ved disse år om annet tekniske problemer
av stor verdi, uten at disse, såvidt mig bekjént, blir til
gjengelige for den store almenhet.
En arbeidsdeling mellem de nordiske forsøksanstalter
vilde vel på mange områder også Egge innenfor mulig
hetens grenser og kunne gi anledning til økonomiske
fordeler.
J. C. Orvin.
FALLTAP I RÅSPRENGTE TUNLER
Jeg tillåter mig herved kortelig å komme tilbake til
min artikkel i «Teknisk ukeblad» nr. 51 for 1928, hvor
jeg anbefaler, at -der ved nyanlegg foretaes best mulige
observasjoner i den hensikt å opnå pålitelige erfarings
resultater. Innledningsvis nevnte jeg de av dr. ing. W.
Lindboe i 1921 opsatte formler:
I 2,2 V* \
v (2’2 - 200+vJ
hm/km = -22~
R2’2
og den tilnærmede formel:
V 2
hm/km = 1,14
Til den første av disse formler er det jeg nu ønsker
å knytte et par bemerkninger. Ved beregning av et
tappeløp (i en liten tunnel), hvor hastigheten kom op i
store verdier fant jeg nemlig formelen ubrukbar, idet
eksponenten for V nærmet sig 0 og h således = —
R 2-2
hvad der selvsagt ikke kan være riktig. Jeg skylder dog
å meddele, at dr. ing. Lindboe seiv i sin utredning av
1921 sier, at formlen ’må benyttes med försiktighet uten
for erfaringsområdet, og at usikkerheten er større jo mer
man fjerner sig fra erfaringsområdet.
Tenker man sig V = ooblir eksponenten for V:
2,2 V4
2,2 ’ = 0
’ 200 +V4
2,2 V4 co
Uttrykket blir ikke et ubestemt -
200 + V4 00
2,2 2,2
men kan skrives = — =2,2
. 200 1
F 1
Altså går eksponenten mot 0 ved stigende verdi for V.
Eks.: V = 10 m/sek. Eksponenten blir da
22 000
2,2 = 0,043
’ 10 200
10°>043 = 1,104
1,104
hm’km — —
Under mere normale forhold f. eks.’med V = 2,0 m/sek.
35 2
blir eksponenten for V = 2,2 U 2 037
216
4,095
fyntø =
Falltapet ved V = 2,0 m/sek. fåes altså efter Lind
boes fullstendige formel 3,7 ganger så stort som ved
V — 10,0 m/sek. og det er naturligvis ikke riktig.
En hastighet av 10 m pr. sek. i en råsprengt tunnel
ligger visstnok helt utenfor vårt erfaringsområde, men
et så iøienfallende misforhold, som her vist, tyder på, at
man ikke uten v.idere kan benytte de empiriske utledede
formler uten kritikk.
Hvorvidt det er riktig, at falltapet er proporsjonalt
med hastighetens kvadrat, også ved så store hastigheter,
vet vi jo ikke, men det høres ikke sannsynlig at friksjons
tapet skal være 25 ganger større ved V = 10,0 m/sek.
enn ved V = 2,0 m/sek.
Eventuelle forsøk bør under hensyn hertil utføres med
størst mulige hastigheter, så erfaringsområdet kan bli
det størst mulige. Chr. Ræstad.
BETONG
Under denne overskrift berører ingeniør Orvin i
«Teknisk ukeblad» nr. 9 endel spørsmål av interesse for
betongingeniører, blandt annet ønskeligheten av et med
delelsesblad for betong og jernbetong. De fleste inge
niører er utvilsolmit enig i at slike meddelelser vilde være
ønskelig, men det lar sig nepipe iverksette uten organi
sasjon og penger. Da spørsmålet om dannelsen av en
betongforening blev tatt op i 192 Ö var det forutsetnihgen
22. mars 1929 TEKNISK UKEBLAD 117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
