Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 46. 14. november 1929 - Den ukjente soldat - Generaldirektør F. Vilh. Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaperen og lederen av Statens vattenfallsverk i Sverige,
avgikk ved døden den 26. oktober sistleden i en alder
av ca. 67 år.
Med Fredrik Vilhelm Hansen er en forgrunnsskikkelse
i det moderne Sveriges teknisk-økonomiske liv vandret
bort, en røst er forstummet som vårt nabofolk i øst hadde
vennet sig til å lytte til, når- det gjaldt å utnytte vass
dragenes transport- og kraftmuligheter til gavn for lan
dets økonomiske utvikling.
Hansen begyndte sin tekniske løpebane i Statsb’anenes
tjeneste, men blev snart knyttet til Stockholms stads vat
tenledningsverk. I 1897 blev han sjef for denne kom
munale institusjon og han gjennemførte som sådan en
fullstendig omlegning og modernisering av Stockholms
vannforsyning som på den tid var foreldet og utilstrek
kelig. Den linje han her valgte møtte til en begynnelse
megen motstand, men hans evne til klar og overbevisende
utredning og hans dyktighet som forhandler ledet denne
gang som ved en rekke senere store tiltak d hans arbeids
liv til seier.
Hansens store innsikt og evne til fremsynt planlegning
av vannverk blev i denne periode sterkt skattet, og en
lang rekke svenske vannverk er planlagt og utført med
hans bistand.
Også her i landet har vi nydt godt av Hansens kyn
dighet på dette område, idet Oslo vannverk i 1909 til
kalte ham for å avgi uttalelse om planene for Nygårds
bassenget i Nydalen og tunnelen gjennem Grefsenåsen.
Men det var på vannkraftutbygningens område F. V.
Hansen skulde komme til å gjøre sitt livs store innsats.
Han var skaperen av Statens vattenfallsverk og hans
navn er udødelig, knyttet til en rekke av de største kraft
utbygninger i Sverige. Vi nevner de viktigste:
GENERALDIREKTØR F. VILH. HANSEN
Kraft- og kanalanlegget ved Trollhättan, Porjusanleg
get som leverer kraften til jernbanen Kiruna—Riksgrän
sen—Narvik såvelsom til de store grubeanlegg deroppe,
kraftanleggene i Älvkarleby og Motala m. fl. De nevnte
4 anlegg alene omfatter tilsammen ca. 325 000 HK.
Da F. Vilh. Hansen tok fatt på den store opgave å
utbygge kraften i Trollhättan og løsning av trafikkanal
problemet i forbindelse hermed, var han direktør for Nya
Trollhätta Kanalbolag. Under behandlingen av denne
sak kom der op en rekke innviklede økonomiske, tekniske
og rettslige spørsmål som ledet til at Trollhättakanalen
og vannkraften i Götaelven i sin helhet kom i statens eie.
I 1905 stiftedes Kungl. Trollhätta kanal och vattenverk
og Hansen blev direktør for denne statsinstitusjon.
Også her seiret hans synsmåter som til å begynne
med hadde møtt megen mostand, og han fikk i de naer
mest følgende år drevet igjennem en rekke riksdags
beslutninger som fullbyrdet de ideer som efterhvert mod
nedes hos ham. Resultatet var oprettelsen av Statens
vattenfallsverk hvis selvskrevne generaldirektør han blev.
Hansen tok initiativet til utbygning av Porjus i 1908
og allerede i 1910 var arbeidet i full gang. Næste store
opgave var anlegget ved Älvkarleby. Forslag til utbyg
ning blev fremlagt i 1910 og anlegget blev påbegynt i
191jl. Med denne intense kraftutbygning var en viktig
epoke innledet: Statens eiendomsforhold i en rekke av
landets største kraftkilder blev først klarlagt og de pri
vate rettigheter i fornøden utstrekning innløst. Derefter
gikk man igång med utbygning i stor stil av denne kraft
og gav derved støtet til en sterk utvikling av industri
og jordbruk. Dette var generaldirektør Hansens kongs
tanke og han fikk den drevet igjennem og utført med
en raskhet som avtvinger beundring.
Men hlansen var ingen doktrinær forkjemper for
statens forrett på dette felt. Han medvirket også til ut
vikling av den private kraftutbygning som i den samme
periode skjøt fart, og han anerkjente prinsippet sund
konkurranse eller samvirken der hvor han fant dette
berettiget.
Også innlandsskibsfarten viet Hansen stor interesse
og meget arbeide, gjennem en årrekke som ordfører i
den såkalte Kanalkommisjon. Forøvrig var han en sterkt
benyttet mann i det offentlige liv og i Svenska teknolog
föreningen var han et meget fremskutt medlem. I to
perioder fungerte han som föreningens ordfører, og han
var föreningens eneste æresmedlem, en hædersbevisning
som bl. a. skyldtes hans aktive arbeide for å høine
ingeniørens stilling i samfundet.
I anledning av generaldirektør Hansens 60-års fød
selsdag i 1922 blev der av hans venner og beundrere
utgitt et hyldningsskrift fra hvilket vi i det vesenflige
har hentet ovenstående data.
I
\ ’/
och i detta krig finnes även gott om okända soldater, som
stupat i striden för de tekniska framsteg, vilka bestorma
vår tid från dag till dag, framsteg, inför vilka vi gamla
undrande fråga oss: Var skall det sluta?
Vid denna okände soldats grav vilja vi i dag nedlägga en
tacksamhetens krans. Han kanske stupade i kampen efter
att hava lagt en grund, på vilken kommande släkten byggd
och bygga.
I denna matrikel med sina tusentals namn kan man mellan
de torra siffrorna läsa en underbar historia om individers
segrar och nederlag, om försakelser, om strider mot fördomar
och kritik, om gäckade forhoppningar och brustna illusioner,
men ock om lysande resultat, som fört Sverges namn på
ryktets vingar över världen och, Herr Rektor, våra institu
tioner skörda frukerna av deras arbete. För dessa tacka vi
Éder.“
14. november 1929 TEKNISK UKEBLAD 473
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
