Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 26. 26. juni 1930 - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 TEKNISK
Sachsen, Würtemberg, Baden og Thüringen. I et 8.
avsnitt behandles vannkraften i de øvrige stater og til slutt
er meddelt en oversikt over organisasjonen av det tyske
Wasserwirtschaft- und Wasserkraft-Verband E. V. (D.
W. W. V.) samt korte meddelelser fra ledende industrier
på vannkraftområdet.
Anleggsbeskrivelsene og den rikholdige statistikk er
angitt å være bygget utelukkende på offentlige
meddelelser og en del av denne nyeste statistikk er ikke tidligere
offentliggjort
Som alle sådanne beskrivende og statistiske verker
har også dette festskrift sin store betydning både for
fagmenn og andre vannkraftinteresserte. Som man vil
forstå gir det en glimrende oversikt over Tysklands
vannkraftforhold og spesielt over de utbyggede anlegg.
Verket er utgitt i Standardformat A4 med ca. 360
tekstsider og med en rikholdig samling kunsttrykkbilag
fra utførte anlegg m. v. Det er i overskriften over denne
meddelelse betegnet som et praktverk og med full rett.
Utstyret er i alle deler luksuriøst likefra et delikat bind
i lys farve med D. W. W. V.s merke i guli og blått, til
papiret, satsen og illustrasjonene, som tilfredsstiller de
høieste fordringer til boktrykkunsten.
Det tyske Wasserwirtschaft- und
Wasserkraft-Verband fortjener anerkjennelse for å ha utgitt et sådant
praktverk for en så overkommelig pris. Verket vil være
en pryd i boksamlingen samtidig som det er et verdifullt
kildeskrift om Tysklands valmkraft.
Chr. Ræstad.
BEHANDLINGEN AV
VASSDRAG-SAKER VED VATTENDOMSTOLER
I SVERIGE
Under denna rubrik har höiesteretsadvokat Birger
Olaf-’scn givit en god framställning av våra forhållanden („Teknisk
ukeblad” 1930 11. mars, h. 11, s. 117—121). Till
fullstän-digande av den samma tillåter jag mig meddela följande:
Ifråga om synsförrättningar framhålles, att dylik alltid
erfordras för ny allmän flottled (V. L. 6. kap. 3 §, 1 mom.).
Detta är nog regel, men enligt 20 § kan vattendomstolen
sjölv ordna upp saken, nämligen då det gäller skapandet
av en ny flottled i anslutning till redan befintlig. Därvid
verkställes undersøkning enligt 11 kap., 45 §, 2 mom. av
vattenrättsingeniören i vatten by ggnad, vilket är ett snabbt
och billigt förfarande. Förutom de av forf. angivna
synsförrättningar, erfordras dylik för kloakledningar (8 kap.,
10 kap. 32 § 4 mom.). Slutligen bör erinras, att det heter
„förrättningsman”, ej „forätningsmann”.
Beträffande tillkallandet av särskilda sakkunniga bemär-.
kes, att detta mycket sällan forekommer, utan är det
vanligtvis vattenrättsingeniörema, vilka verkställa
för-undersökningar, varigenom dessutom vattendomstolens syn
pà stället (åstedsbefaring) inskränkes till så få mål som
möjligt och utgifterna nedbringas.
Rörande vissa årendens hänskjutande till Kungl. Maj:t
i statsrådet, har erfarenheten visat, att detta endast varit
en formsak, ty, så vitt jag vet, har Konungen aldrig ändrat
nàgot i vattendomstolarnas forslag.
I samband härmed må påpekas, att överklagande till
högre instans går 2 vägar, deis den av förf. omnämnda
juri
diska, dels även en administrativ (ej politisk) direk till
Regeringsrätten (farled, flottled, hamn). Överklagande
forekommer sällan.
Beträffande vattendomstolarnas sammansättning bör
upp-lysas, att densamma utgjort en häradshövding, en
rege-mentsofficer i K. Väg- och Vattenbyggnadskåren, en statens
lantbruksingeniör och tvà jordbrukare, de bägge sistnämnda
vattenrättsnämndmän, likaledes valda för viss tid (6 år).
Jordbruksintresset har sålunda majoritet inom domstolen,
men nàgra olägenheter därav har hittills ej försports.
Forf. framhåller slutligen, att handl äggn i ngen vid
vatten-domstolen tenderar att draga ut på tiden. Detta är tyvarr
riktigt, då varje domstols àrsbalans utgör c:a ett 50-tal
oavgjorda mål. Orsaken ligger i provisorisk organisation
och personalbrist, vilka man hoppas få avhjälpta vid 1931
års riksdag.
När förf. sedan kommer in på huru man i Norge borde
tillämpa de svenska erfarenheterna, föreslåes, att nyttan
bör överstiga skadan minst 3 gångar. Jag skulle vilja varna
för en sådan hämsko på näringslivet. Redan de svenska
bestämmelserna (2 kap. 3 § 1 st.) lägga hinder i vågen för
den, som något vill. Man bör helt enkelt räkna
affä’.smäs-sigt och ej gynna det ena intresset på det andras bekostnad.
Stockholm, den 6. juni 1930.
Richard Smedberg.
Vi har forelagt ovenstående for herr advokat Olafsen
som hertil knytter følgende bemeikninger:
I anledning av ovenstående bemerkninger må jeg få lov
til å takke hr. vattenrätsdommer Richard Smedberg for den
interesse han har vist saken.
Når jeg i mitt foredrag i Polyteknisk forening den 21.
anuar 1930 foreslo at vassdragsdomstolen skulde kunde gi
tillatelse til et vassdragsarbeide når nytten av anlegget
med fradrag av byggeomkostningene minst utgjør 3 ganger
skaden, var jeg klar over at det var en regel som i enkelte
tilfelle kunde virke for hård. Imidlertid må vi ta i betraktning
forholdene i vårt land. Hos oss har man nu ikke rett til
å iverksette et vassdragsarbeide. Man er næsten alltid
avhengig av at man får tillatelse av Kongen til å iverksette
arbeidet. Loven foreskriver at Kongen kan gi tillatelse
når almene interesser fremmes ved foretagendet elle: når
ikke almene interesser taler mot at foretagendet iverksettes.
Det er jo så pass geleaktig at det i enkelte tilfelle blir helt
flytende om man kan få tillatelse eller ikke.
Jeg ser hovedfordelen ved en domstolbehandling i disse
saker i at de kommer inn under faste regler og former.
Ved en domstol kan man følge sin sak i hvert av dens enkelte
trin. Man vet hvad der skjer med saken og man vet hvad
man har å holde sig til. Det hele biir mer festnet enn det
e • under den nuværende administrative behandling av saken.
Som et ledd heri foreslo jeg den ovenfor nevnte matematiske
regel. Den var fra min side et forsøk på å komme over i den
gate at man burde få en rett til å iverksette
vassdrags-arbeider når lovens betingelser forelå og at adgangen til
å iverksette det således ikke skulde være avhengig av den
til enhver tid sittende iegjerings politiske opfatning.
Oslo, den 16. juni 1930.
Ærbødigst
Birger Olaf sen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
