Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 28. 10. juli 1930 - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
TEKNISK UKEBLAD
Nr. 28 - 1930
til tross for at vedkommende gransker hadde foreslått at
man skulde gi ansøkeren anledning til en ytterligere
redegjørelse for sine synspunkter.)
Ansøkeren påanket nu saken („Till Konungen” som det
ennu den dag i dag skjer efter svensk lov). I sin ankebc
gran-nelse av 28. juli 1893 uttaler ansøkeren bl. ä.:
Jag har redan förut i ansökningen och skriftvexlingen
med Kongl. Patentbyràn anfört så tydliga cch klara skäl
för patenterbarheten af min uppfinning, att jag dels
knap-past kan behöfva anföra något vidare, dels icke kan annat
än förundra mig öfver, att Kongl. Patentbyran afslagit
min ansökning utaii att framställa något rimligt skäl och
utan att bemota något enda af mina argumenter.
Dåemellertid Kongl.Patentbyran åperopattvenne Engelska
patenter (de här bifogade), vill jagfästa Eders Kongl. Maj:ts
nàdiga uppmärksamhet vid innehållet i dessa N:r 3072 för
1876 handlar dels om pansartorn pà en båt, vilket
pansar-torn finnes afbildadt på planschen 2 och består nedtill af
trä, ofvantill af jern samt innehåller kanoner, barracker,
förrådsrum m. m. och är försedt med skjutgluggar och andra
öppningar, dels om spränggranater, afbildade pà plansch 6,
och vilka enligt pag. 5 rad. 17 och 18 i texten göras „tyngre
i framänden” för att falla rätt, dels om en halfsferisk
öfver-byggnad pà landbatterier, afbildad pà plansch 7. Eders
Kongl. Maj:t torde säkerligen i nàder undra, hvilken slags
tankegàng kunnat ligga till grund för àberopandet af dylika
saker såsom utgörande hinder för meddelande af patent à
en ny slags biljardboll.
Engelska patentet n:r 1533 för 1868 handlar om ett sätt
att fonna ihåliga föremål med en enda öppning, hvadan
det i detta patent patenterade icke har något som helst
samband med min uppfinning, uten torde dette patent vara
åberopat endast för att visa, att ihåliga kulor af metall icke
är något nytt. Detta vet emellertid hvar man ändà, utan
att sagde patent åberopas.
Kongl. Patentbyràn synes mig hafva begått det fatala
misstaget, att anse en biljardboll och ett käggelklot helt
simpelt såsom runda föremål utan några särskilda
utmär-kande egenskaper. Då jag redan i min skrivelse af den
26. maj på det utförligaste bemött denna àsigt och talat
om desse föremåls särskilda egenskaper, anser jag mig icke
behöfva ytterligare yttre mig derom.
Enligt i par. 1 i Patentförordningen må patent meddelas
ä nya uppfinningar af industriella aister. Det lärar icke
kunnaförnekas, att biljardbollar och käggelklot äro
industriella aister, och till och med af synnerligen utpreglad och,
om jag så får säga, strängt begränsad beskaffenhet. Jag
vågar dessutom på det allra bestämdaste påstå, att fore
min uppfinning har aldrig någon biljardboll eller något
käggelklot framställts af ihälig metall, hvarför jag hos Eders
Kongl. Maj:t underdånigst yrkar, att min uppfinning måtte
forklaras vara patenterbar pà den grund, att den är en ny
uppfinning af industriella aister. Detta àtminstone såvida
Kongl. Patentbyràn eller någon annan icke gitter visa, att
biljardbollar eller käggelklot förr framstälts af ihàlig metall.
Ännu har Kongl. Patentbyràn icke ens påstått något dylikt,
än mindre visat det, och jag dristar tro att den icke skall
kunna visa något dylikt.
De 4 kulor, som bifogas denna underdåniga
besvärsskri-velse äro alla förfärdigade af samma material, hårdt stål,
men i olika stadier af fulländning. Genom att sakta rulla
dem på ett slätt bord finnes lätt, att en af dem, den något
större ogalvaniserade, icke är afvägd, enär den, i stället för
att rulla rakt fram, går i allehanda krumbugter stundom
till och med baklänges.
Af de övriga tre kulorna skall en befinnas, äfven vid en
lindrig stöt mot ett hårdt föremål, såsom en elfenbenskula
eller en af de andra bollarna, erhålla märken d. v. s. undergå
en permanent formförändring och är således praktisk taget
fullkomligt oelastisk och dock äro alla kulorna gjutna af
samme degel pà en gång. Denna oelastiska kula är icke
härdad.
De 2 àterstàende stàlkulorna, de bàda försilfrade, äro fullt
färdiga biljardbollar och torde vid pröfning pà en biljard
befinnas fullt jämngoda med den bästa elfenbensboli.
Denne ankebegrunnelse blev oversendt „Konungen” med
en ganske omstendelig følgeskrivelse fra Kgl. Patentbyràn.
Avslutningspassusen lød således:
Så vidt Patentbyràn rätt lyckats fatta klagandens
mening, har han härmed velat framhålla, att, då de af honom
framstälda bollarne och kloten tydligen skilja sig från andra
ihåliga metallkulor, derigenom att de, såsom afsedda för
biljard- och kägelspel, äro samtidigt, sferjska, till tyngden
likformiga och elastiska, de enligt hans förmenande måste
anses såsom nya industrialster och följaktligen jemlikt par.
1 i patentförordningen kunna patenteras. I nämnda par.
stadgas emellertid icke, att alla nya industrialster kunne
patenteras utan endast, såsom klaganden för öfrigt sjelf
framhàllit, att industrialster kunna patenteras, hvilka
ut-göra nya uppfinningar. Någon dylik uppfinning kan
emellertid ej här anses föreligga, ty hård metall har förut
an-vändts till framställning af ihåliga kulor, ihàligheten
åstad-kommes icke vid de av klaganden framstälda kulorna pà
något nytt sätt, och att bollarne och kloten àro sferiska, till
tyngden likformiga och elastiska, hvilket ej heller i
patent-anspràket angifves vara vunnet på något nytt sätt, beror
endast på att de, såsom afsedda för biljard- eller kägelspel,
måste förfärdigas med den omsorg, att de i mer eller mindre
mån vinna den för deras användande i dessa spel nödiga
fulländning, hvilken för öfrigt är densamma, som fordras
för croquetklot och andra kulor, hvilka användas i
åtskil-liga likartade sällskapsspel.
Patentbyràn hemställer på grund häraf i underdanighet
att de underdanigsta besvären må lemnas utan afseende.
Stockholm den 9. November 1893.
Underdånigst
Hamilton.
André e. Rah m.
♦
Under sakens behandling i ankeinstansen innsendte
ansøkeren ytterligere vektige innlegg og ny beskrivelse.
Den 2. mårs 1894 blev imidlertid kgl. stadfestelse av
patentets nektelse utferdiget efter at saken hadde vært
forelagt professorer ved den tekn. høiskole.
Samme dag ansøkeren mottok denne skrivelse innløp til
Kgl. Patentbyràn en patentansøkning fra Arbetaren Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
