Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 52. 25. desember 1930 - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25. desember 1930
TEKNISK UKEBLAD
597
Eksempel 2. Et søiletverrsnitt av ytre dimensjoner b • h =
30 cm x 40 cm, er påvirket av normalkraften
N =40 000 kg samt momentet om tyngdepunktaksen
M = 260 000 kgcm.
a) Beregn nødvendig armering, idet de tillatte
spenninger er ob = 50 kg/cm2 og Oj — 1200 kg/cm2.
De ytre krefters moment om strekk henholdsvis
trykk-armeringen blir
N • ej = 260 000 + 40 000 • 0,4 • 40 = 900 000 kgcm.
N • ef = 260 000 - 40 000 • 0,4.40 = - 380 000 kgcm.
Ved formlene 1 og 2 beregnes
og skjæringspunktet projiseres ned på horisontalen, hvor
verdien p’ = 0,0071 avleses.
Trykkjerninnlegget blir F/ = 0,0071 • 30 • 40 = 8,52 cm2.
b) Beregn optredende spenninger, idet armeringen er
Fj = 6,0 cm2 og Fj’ = 12,0 cm2, d. v. s. p = 0,0050 og p’
= 0,0100.
På samme måte som under a) finnes
N • ej — 900 000 kgcm og N • ef = - 380 000 kgcm.
Der beregnes forholdet
L
L’
900 000
380 000
900 000
50~30~402
= 0,375 og 7/=
380 000
50~30^402
Dette tilsvarer horisontallinjen iv = 0,15, hvis
skjæringspunkter med vertikalene p = 0,0050 og p’ = 0,0100
gir verdiene L’— — 0,175 og L = 0,410.
Ved studium av kurveforløpet for L = 0,374 og L’ =
— 0,158 vil man se at det for økonomisk dimensjonering er
heldigst å anvende minst mulig strekkarmering.
Vi antar at vi av en eller annen grunn setter minste
brukbare strekkarmering til Fj = 3,6 cm2, d. v. s. p = 0,0030.
Startes med denne verdi pà kurvebladets høire
horisontalakse, finnes ved vertikal projisering til skjæring med
kurven L’ — — 0,158 beliggenheten av horisontallinjen æ =
0,12. Denne forlenges til skjæring med kurven L = 0,375
0,410
0,175
- 2,37
Efter foimel 1
900 000 , „
o =––––––––-= 46 kg/cm2.
0,410 • 20 • 402
Jernspenningene har ingen interesse, da det optrer trykk
over hele tverrsnittet.
EUROPEISKA ALUMINIUMPRISERNA OCH MELLON-TRUSTEN
Den nyligen företagna prissänkningen å europeisk
aluminium kom ej oväntat. Det år en offentlig hemlighet, att
efterkrigsårens gradvis oerhört ökade förbrukning av den
lätta metallen under de senaste månaderna nått en
vånd-punkt. Världskonsumtionen, som 1913 uppgick till 51 3001)
ton och 1929 hade stigit till 268 800 ton och därmed med
4400 ton överskridit världsproduktionen, har numera
kom-mit till en död punkt. Nu kan man till och med fastställa
en tillbakagång i førbrukningen, varemot produktionen
visar tendens till fortsatt stegring. Aluminium förarbetande
fabriker hava i många fail försett sig med stora lager av
råaluminium. Fastän man på flera håll inskränkt driften,
se sig hyttorna nödsakade att lagra en del av produktionen,
och man kan följaktligen redan nu tala om en ej obetydlig
overproduktion av aluminium. De förnämsta förbrukarnas
absorberingsförmåga — automobil-, luftfarkosts-,
elektro-och husgerådsindustrierna — har under inflytande av
allmänna konjunkturförsämringen starkt reducerats i
nästan alla länder. Om utvidgningen av produktionen
kommer att fortsätta i tidigare planerat omfång (nya
anlägg-ningar), varigenom enligt amerikanska uppgifter
våridsproduktionen 1938 skall vara tippe i 450 000 ton mot
264 400 ton 1929, så har man vid fortsatt lågkonjunktur
säkert att råkna med en allvarlig kris även betråffande
ifrågavarande metall.
Under den nuvarande allmänna råvarubaissen har också
för aluminiumindustrien prisproblemet svängt om till ett
avsättningsproblem. Framför allt är det kopparns
konkur-rens, som här gör sig gällande. Sistnämnda metall, som förut
på grund av sitt höga pris kunde undanträngas av aluminium
föredrages nu åter ofta på grund av sin prisbillighet, dår
den kan ersätta aluminium. Medan aluminiumpriset den
1. april 1929 låg under kopparpriset, har detta senare
dess undergått en sänkning med 57 %, varemot
aluminiumpriset förblivit oförändrat. Enligt Metallgesellschaft
Frankfurts beräkningar stod prisindex för aluminium (1909—13 =
100) under första halvåret av 1930 i Tyskland i 131, i New
York i 109 och för koppar i London 96 och New York 112.
Produktionsindex för aluminium låg 1929 (1909—1913 =
x) Ifølge Metallgescllschaft’s statistikk 66 100 tonn. Red.
100) i 533 och för koppar i 203. I Europa utvanns (i 1000
meterton) av världens aluminiumproduktion 1929: 132,4
(1913: 38,5) och i U. S. A. og Kanada 132 (26,8). Däremot
uppgick förbrukningen i Europa till 125,3 (34,6) och i
Amerika till 130 (31,2). Vid det motstånd, som frågan om
prissänkning väckte inom aluminiumindustrien, utgick man
ifrån, att aluminiumsyndikatet skulle hålla de gamla
pri-serna även i tider, då kopperkartellen — det var i början
av foregående år — oavbrutet höjde noteringane. Då
emel-lertid kopparbaissen tog ny fart, kunde en prissänkning på
aluminium ej längre uppskjutas.
Den av europeiska aluminiumkartellen på konferansen
i London (15.—17. oktb.) beslutade prisreduceringen om
10 £ från 95 till 85 £ är avsedd att stimulera konsumtionen.
Pà denna väg försöker man återvinna den förlorade
positionen vis-à-vis kopparn. Inom det elektriska gebitet hade
denna konkurrens gjort sig påfallande mårkbar. Om också
àtergången till kopparn ej var så betydande, att den kunde
betraktas som en liten Ijuspunkt i kopparmarknadens
tröstlösa läge, så hade den dock vid oförminsknad
pris-skillnad, särskilt i händclse av ett konjunkturuppsving,
kunnat utlösa mycket ogynnsamma verkningar för
aluminiumindustrien. Man försöker alltså i rätt tid stäcka denna
utveckling genom prissänkning. Denna bör desto mer
hälsas välkommen, som aluminium till följd av sina för
framställning av talrika produkter lämpliga egenskaper i
många fali ej är ersättningsbar.
Genom prisfallet kunna Europas aluminiumproducenter
med större framgång än hittilis möta framstötarna från
sina amerikanska och kanadiensiska konkurrenter, som äro
sammanslutna i Mellon-trusten och kontrollera mer än
halva världsproduktionen. På grund av avsevärt
försäm-rade avsättningsförhållanden i Amerika har trusten under
de senaste månaderna intensifierat sina anstrångningar att
utvidga avsättningen på Europa. I många fali har det
också lyekats den — särskilt efter prissänkningen i juni —
att underbjuda europeiska producenterna och på så sätt
utvidga avsättningsbaissen. Härvid kommer det trusten
väl til pass, att den i skilda europeiska länder redan åger
egna aluminiumverk. En expansion av marknaden
efter-sträyas desto livligare av trusten, som den trots den nuva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
