Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 20. 25. juli 1931 - Ordnandet av teknologernas och de unga ingenjörernes praktikfråga, av Hjamlar S. Schlutz - Forskningspropaganda, av Michael Leegaard - Hjelpediagram til løsning av a^n, av N. Baashuus Jessen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hålla anvisning på den för dem låmpliga praktiken, och
dit de industriella företagen skulle insända’ uppgift om hur
många elevplatser de kunde ställa tlll förfogande. Tyd
ligen skulle denna centralbyrå även komma att tjäna som
en platsförmedlingsbyrå, enär företagen vid förekommande
behov helt säkert skulle vända sig dit för erhållande av
unga fårdigutbildade eller nåra nog fårdigutbildade ingen
jörer.
Troligen kunde den del av elevkursen, som följer efter
ingenjörsexamen, (Aseas elevkurs andra avdelning) något
avkortas för andra industrier ån den elektriska eller i vissa
fall helt bortfalla. Men detta år en sak, som senare lått kan
ordnas. ! )
Då nu enligt Svenska Teknologföreningens beslut på års
mötet i Malmö Styrelsen fått i uppdrag att taga saken om
hand, är det att hoppas att’ frågan om teknologernas och de
unga ingenjörernas arbetspraktik snart nog skall få en till
fredsställande lösning. | - :
FORSKNINGSPROPAGANDA
I ingeniør Georg Brochmanns ellers udmerkete artikkel i
T.U. nr. 19 uttaler han at ingeniørene har. sett med en
viss forakt på alt som har med dagspressen å gjøre. Den
gammeldagse ingeniør, sier han, så ned på journalisten
— ,,bladnegeren” — som en inferiør person som han ønsket
minst mulig befatning med, og som det for enhver pris
gjalt å holde unna. Da denne uttalelse absolutt er i strid
med min erfaring og de faktiske forhold, og er meget skadelig
bør den ikke stå uimotsagt. |
Da jeg i sin tid blev formann i P
. F. hadde en enkelt
journalist. fått istann et slags pressebyrå som sendte korte
intetsigende enslydende referater til alle blader, og følgen
var at de kun sjelden blev optatt. Vi strevet derfor meget
med å komme bort fra denne ordning og for å få de enkelte
blad til å sendesine referenter til møtene. Dette lykkedes
og enhver som kjenner forholdene fra tidligere tider vet at
referatene derved blev langt bedre og fyldigere; ja efterhvert
endog helt udmerkete hvad de fremdeles er.
I den gamle ingeniør- og arkitektforening blev møtene
oprinnelig holdt for lukkete dører, men også her lykkedes
det efter en hvass batalje å gi pressen adgang til møtene.
I Oslo avdeling synes man nu atter å være falt tilbake til
den gamle ordningiP
. F., hvorved et enkelt likelydende
referat sendes avisene. Det er beklagelig, men dette for
hold skyldes formentlig at man befinner sig i en over
gangstid og det vil vistnok rettes når man får så store
lokaler at man kan by pressen tilstrekkelig god arbeids
plass under møtene.-
Hvis pressen skal betale for et litt kortere eller et litt
lengere referat, utarbeidet av samme mann, holder natur
ligvis pressens referenter sig borte, og sådan behandling av
pressen kan herr Brochmann muligens med rette betegne som
uforstandig.
d Michael Leegaard.
HJELPEDIAGRAM. TIL/: LØSNING
AV an.
Av N. Baashuus Jessen,
avdelingsingeniør .i Vassdrags- og Elektrisitetsvesenet.
Anvendelsen av potensformler besværliggjøres ofte 1I
noen grad av utregningen av potensenes tallverdi. Hvis
nemlig potensens rot er mindre enn 1 — d. v.s. at dens
logaritme hår negativ karakteristikk — og derhos dens eks
ponent er brudden, så blir den numeriske utregning ved
hjelp av logaritmetabellen noget omstendelig. Erfaring
viser da også at feil, endog store feil lett opstår, selvom
utregningen foretas av folk som er vant til å bruke loga
ritmer. Den omstendighet, at man ikke ved hodereg
ning tilnermelsesvis "kan kontrollere hvorvidt resultatet
er riktig eller ikke, bevirker derfor usikkerhet i anvendelsen
av potensformlene,
Der gis riktignok regnestaver, de såkalte log-log staver,
på hvilke mankan avlese verdien av vilkårlige potenser
direkte, men disse staver synes dog ikke å ha funnet stor
utbredelse. Den almindelige (Mannheimske) stav som ofte
også er forsynt med en skala for 3. potens (system Rietz) er,
såvidt mig bekjent, ingeniørens mest anvendte hjelpemiddel
ved tallutregninger. Hvis man derfor kunde supplere denne
stav. med noe som ved simpel multiplikasjon og divisjon
muliggjør en hurtig og sikker utregning *av vilkårlige
potenser, så vilde sannsynligvis en sådan kombinasjon
være til adskillig nytte. Det nedenfor beskrevne diagram
turde egne sig hertil.
Man skal eksempelvis finne verdien av 0,24185; 2,42,58 og
243,66. Ved hjelp av følgende tre setninger fra potenslæren
am+n—=am.an, (a-bjm=am.bhm og (a/bym =am/bm
lar disse potenser sig omskrive til produkter: r
| 0,241,66 — 0,24.2,49,85/109,86 ; AM
2,4556 — 2,42.2,40,66 ;
243,66 — 243.2,40,63. 109,68, i |
På samme måte lar sig også hvilkensomhelst annen
potens opløse. Derfor gjelder det som nédenfor anføres
om de 3 valgte eksempler også for alle andre potenser.
Verdiene av 2,4? og 24? kan avleses på regnestaven.
Følgelig vil et diagram, som angir verdiene av 2,49,56 og
10988 (alment: av 19 til 1* til og med 109 til 101), tilstede
en utregning av de fullstendige potenser ved hjelp av den
almindelige regnestavs multiplikasjonsskalaer. -
. Et sådant diagram kan opsettes på grunnlag av følgende
betraktning. På den brukkete linje ABC ifig.
1 deler man
den vilkårlige lengde AB =0 til 7 i (100) like deler, og
forsyner den likeledes vilkårlige lengde BC med en logaritmisk
inndeling 1 til 10, så fint gradert som mulig. Kald AB
eksponentaksen og BC rot- og potensaksen.
Fra punktet 0,66 på eksponentaksen trekkes linjen DH
paralell med rot- og potensaksen, og på sistnevnte avsettes
BF = logaritmen til roten, d.v.s. den lengde som tilsvarer
avstanden log 1 (=0) til log 2,4 (=0,38 enheter). .Derpå
trekkes skrålinjen AF og fra dennes snitt E med 0,66-linjen
trekkes så EG - paralell med eksponentaksen. Man vil da
finde, at punktet G ligger i en avstand = log 1,78 fra punk
tet B. : . : ö
På grunn av likedannethet hos trianglene ADE og ABF
og under hensyntagen til DE = BG har man felgende forhold
log 178 - log 457 .
£| 6 F ißot—og Potenspkse
1 21 3 456 8 10
0’658.)) 05 Ö Ö Ö H |
S 04 :
S |
942 |
X
TJ F M
Å * |
Fig. &
25. juli 1921 TEKNISK UKEBLAD 233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
