Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sanitær- og varmeteknikk Nr. 2. 30. september 1931 - Sikkerhetsbestemmelser for lavtrykks dampanlegg, av H. L. - Litt om gjengangere, av H. L. - Panelradiatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
" De nevnte paragrafer er nemlig absolutt utilstrekke
lige som bestemmelser for utførelse av anlegg, de kan
klare sig som undtagelsesbestemmelser, og de opfattes
da heller ikke som mere. Har aldri kjelinspektøren hørt
nevne det skille både private og fagfolk har: «anlegg
som ikke kommer inn under kieltilsynet».
For mig står dette som en ideell ordning, når der bare
blir opsatt virkelig betryggende bestemmelser. Disse
bestemmelser må opsettes av spesielt branchekyndige,
og må vere langt mer omfattende enn de førnevnte
paragrafer i forskrifter for dampanlegg på land. Når
disse bestemmelser er opsatt, kan der istedenfor para
gafene innsettes en henvisning til spesialbestemmelsene,
som bør vedheftes forskrifter for høitrykksanlegg.
Hvis kijelinspektøren vil sette sig litt inn i lavtrykks
anleggenes teknikk, er han nok senere så elskverdig å
ta tilbake hvad han skrev om könsulenter og entrepre
nører som ikke efterfølger bestemmelsene i de famøse
paragrafer. ; ne ; | ;
- Det vil snart gå op for ham hvor lite disse paragrafer
er verd, og jeg håper da å få hans ivrige tilslutning til
min opfordring. ; H. L.
LITT OM GJENGANGERE
Jeg vilde vel begå en urettierdighet, hvis jeg insinuerte
at der var nogen som ikke visste hvilken vesensforskiell
der er mellem dimensioneringen av et dampanlegg og et.
varmtvannsanlegg. Alle er sikkert helt på det rene med
at et dampanlegg må dimensjoneres for en topp-ydelse
og det får bli brukerens sak å redde sig fra å smelte,
mens varmtvannsanlegget stort sett bare ved variasion
av kjeltemperaturen skal gi en passende varme ved en
hver forekommende temperatur.
Allikevel henger nok endel av resonnementet fra damp
anleggenes glansperiode igien, man kan bare tenke på
de ofte altfor rikelige heteflater, en levning fra den tid
man «tok i så man var sikker».
Jeg vil imidlertid behandle en noget morsommere
gjenganger fra samme tid, nemlig dimensjoneringen av
radiatorer ved skoler med luftinntak bak radiatorene.
Ved sådanne anlegg er det almindelig praksis å beregne
transmisionen ved 10” med et tillegg av 2 eller 3
gangers luftveksel pr. time og dessuten undersogke hvilket
resultat en almindelig beregning av transmisjonen ved
25” gir. Det storste av disse to resultater legges så
til grunn når heteflaten fastsettes.
Nu skal man ikke ha regnet ut svert mange av denslags
anlegg før man vet at ved klasserum med bare én ytter
vegg blir varmetapet ved +lO uten undtagelse det
største, mens det ved hjornerum er ner balanse og hvis
rummet er mer utsatt så. vil varmetapet ved -25” bli
det avgjørende. S !
Så lenge som luften får øve sin velsignelsesrike av
kiglende virkning på radiatorene (inntil -107, da luft
ventilene stenges), er der sikkert almindelig tilfredshet,
de uregelmessigheter som måtte forekomme klarer læ
reren lett ved å regulere med Jluftventilen. :
Når temperaturen faller under + 10* og luftventilene
stenges skulde det være grunn til å vente at disse byg
ninger opførte sig som et almindelig hus og at følgelig
hjørnerummene vilde bli ugunstig stillet overfor midt
rummene, som har overdimensjonerte radiatorer. Det
lar sig selvfolgelig påvise. ved beregning hvilken tem
peratur man ved 25” har lov å vente i de forskiellige
rum, ieg har selv undersgkt for et’ normalt midt- og
hjørneværelse og kom til 3” forskjell. Hvis man opmerk
somt har fulgt med på eksisterende anlegg får man dog
inntrykk av at forskjellen kan være enda større.
-
I den siste tid har ieg hatt befatning med en skole
som bestod av en eldre trebygning og et nytt tilbygg i
mur, her blev forholdet svært tydelig. Hvis jeg hadde
nivellert: heteflatene efter beregningen med ventilasion
til — 10” vilde midtrummene i trebygningen ha opnådd
+ 20* ved en kjeltemperatur 14* laveie enn den som
vilde gi 20* i de mest utsatte rum. F
Jeg vil ikke gå nærmere inn på dette for å gi mere
heviser, det er lett for enhver å resonnere sig til om
det er riktig eller ikke. Av det foranstående vil man
vel også forstå hvad jeg mener er en riktig fremgangs
måte, men ieg formulerer den for sikkerhets skyld:
«Man: dimensionerer rummene efter varmetapet ved
—25 og gir et tilslag som tillater en tilstrekkelig ven
tilasjon inntil f. eks. -=10*. Tilslaget må gies således
at man ved +25* får en jevn opvarmning». Herav føl
ger at midtrummene ikke får en så sterk ventilasjon
som de øvrige. rum, jeg tror dog ikke det vil føre til
merkbare ulemper.. ——— - H. L.
PANELRADIATORER
ET SVENSK INNLEGG
Undertecknad har med intresse låst sign. H. L.s
påpekanden i nr. 13 av denna tidskrift samt anhåller
hårmed att få taga Edert utrymme i anspråk för några
reflexioner med anledning dårav.
Av artikeln i fråga får jag det intrycket, att författa
ren ej så skarpt som vi markerar skillnaden mellan de
typiska strålningsradiatorerna, såsom de gjutna «Ray
rad» eller Luth & Roséns nya modell, utförligt beskriven
i Nr. 12 av V. V. S. årgång 1930, och de radiatorer,
som vi här i Sverige i dagligt tal benämna panelradia
torer, framställda av plåt. Jag kan därför föreställa
mig, att förväxlingar skulle kunna uppstå i fråga om
användningen av dessa olika typer, vilka, som sign.
H. L. riktigt säger, kunde bringa desamma
,i vanrykte,
och jag anhåller med anledning härav att få göra ett
par tillägg till den nämnda artikeln. |
Först og främst konstaterar jag i fråga om vad sign.
H. L. skriver om klimatet i Norge, att vi här i Sverige
i stort sett leva under samma eller åtminstone lika
hårda temperaturförhållanden, varför möjligheterna att
använda de av sign. H. L. omskrivna radiatorerna nog
få anses vara lika i dessa båda länder. ;
Vad sedan sjålva radiatorerna betråffar, så mena vi
alltså hår i Sverige, når vi tala om panelradiatorer,
egentligen endast de hår numera vanliga smala och
platta radiatorerna, tillverkade av tvenne pressade och
i kanterna sammansvetsade plåtar samt avsedda att
monteras fritt från väggen, så att luftcirkulationen obe
hindrat kan försiggå bakom desamma. När jag här
nedan använder ordet «panelradiatorer», avser jag
alltså endast detta slag av radiatorer, uppmonterade på
angivet sätt. Å | An D
Under det att «Rayrad» och Luth & Roséns nya
modell iu som bekant äro att anse såsom strålnings
radiatorer i detta ords egentliga bemärkelse, måste man
nog betrakta panelradiatorerna såsom snarast vanliga
konvektionsradiatorer eller på sin höjd såsom ett mel
lanting mellan eller en kombination av strålnings- och
konvektionsradiatorer. | Å
Naturligtvis kan man montera åven panelradiatorer
dikt mot våggen, men detta år icke brukligt, och om så
skulle ske, skulle de iu förandra sin karaktår samt
övergå till att få betraktas såsam rena strålnings
radiatorer.
Dårest sign. H. L. avser att varna för anvåndning av
de omhandlade radiatorerna, strålningsradiatorer eller
panelradiatorer, i stora samlingslokaler, biografer el.
dyl., så äro vi nog här
i Sverige av fullkomligt samma
åsikt. Gäller der däremot t. ex. bostadsrum eller där
med jämförliga lokaler, ävensom kontors-’ eller affärs
lokaler, till och med om desamma äro ganska stora, så
finnes väl dock ej något hinder för att i desamma
begagna de nämnda radiatortyperna. Panelradiatorerna
passa ju dock på grund av sin utsträckta värmeyta och
form bäst i rum, där fönstren äro särskilt breda eller
där fönsternischer saknas. Någon som helst olägenhet
av att de placeras under fönstren behöver ej befaras —
tvärtom har erfarenheten lärt oss att betrakta dem så
som fullt acceptabla fönsterradiatorer. |
Med hånsyn till de typiska strålningsradiatorerna,:
monterade dikt mot väggen, så är det väl egentligen ej
meningen att desamma skola placeras under fönstren.
Snarare kan man tänka sig som en lämplig kombination,
att dessa strålningsradiatorer, för att deras fördelar
12 TEKNISK UKEBLAD 30. september 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
