Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Höstbref från Sandhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nej! — hvem bad dig gå ut,
Sångmö! gå hem, stöp ljus!
Lyran jag riktigt har håg
Byta mot yx och såg. |
Det enda som lifvar opp det ödsliga
landskapet är en get — tarflighetens sinnebild. Hon
har fördjupat sig i botaniska betraktelser, och
tycks just nu vara sysselsatt med lösningen af
det kinkiga problemet, huruvida det skulle ligga
inom möjlighetens gräns att hemta någon föda
ur kasserade löfruskor. Födan kunde visst vara
bättre; men i dessa dyra tider resonnerar hon
ganska förståndigt: ”man vet hvad man har,
men vet ej hvad man kan få.” Der hon nu står,
omgifven af en hård natur, återger hon en hemsk
men sann tablå af hungersnöd och barkbröd.
På en klippa näst intill står en bock,
förmodligen hennes son, hvilken hon tycks vilja
skryta med, emedan hon än med välbehag
betraktar sin sötunge, än kastar sina blickar opp
till mitt fönster, liksom hon ville att äfven jag
skulle dela hennes beundran. Men hvem har
icke gjort en bock här i verlden! Det kan icke
vara någonting att skryta öfver.
Emedlertid tycks bocken ingalunda dela söta
mammas åsigter i afseende på födoämnena, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:52:43 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/telegrafen/0036.html
