Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoflif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uti audiensrummet. Jag afbidade med innerlig oro mitt
öde, och änteligen kom gref Eric Sparre med hans
majestäts befallning, att jag skulle komma in. Min
underdåniga reverens ådrog mig allas ögon, ty jag gjorde den
med nog fri air och min, det kanske de mesta ej väntat.
Hans maj:t, som talte med riksrådet Sparre, kallade mig
och med egen hand vände riksrådets och min rygg mot
hvarandra. Och då jag räckte öfver riksrådets höga
peruk, skrattade konungen hjärteligen och sade, att det
är mera differens i längd, än hans majestät trott,
hvilket föranlät hans maj:t emot dörrposten låta gref Eric
Sparre med vinkel och märke mäta min längd, sedan gref
Erics, riksrådet Sparres och alla de uppkallade långa
herrar, dem jag som längst mätte. Till slut inkom
statssekreteraren Klinkowström, som var en ibland de
minsta karlar, hvilken äfven på konungens befallning
måste låta märka dess längd, då det emellan
statssekreteraren och mig skilde 22% tum, hvaréfver blef en
outsägelig glädje och en långt diskurs. (Dessa märken
konserverades på hans majestäts befallning allt till dess
de kungliga år 1754 flyttade uti nya slottet, och det
gamla Kongshuset inreddes till kollegier, hvaraf
statskontoret behöllt det rum eller konungens audiensrum,
hvarest dessa märken med namn stodo). Preussiska
envoyéen Podewils, som med flera ministrar voro på couren,
såg faselig mycket på mig, och talte under detsamma
mycket med saxiska ministern baron Utterodt, det hans
majestät observerade, och förmodligen roade sig att
bry honom (som öfver allt hörde sig om, att med ospard
kostnad skaffa sin konung utmärkt långa karlar till stora
bataljon i Postdam) tog mig vid handen, och tätt utmed
Podewils frågade, huru lång jag var. — ”Som jag ännu
dageligen växer, har jag på lång tid ej latit mata min
längd, hvilket, om ers majestät befaller, säkrast nu kan
ske.” — Hans majestät befallte gref Eric Sparre med
tumstock, den jag som kvartersman straxt hade tillreds,
mäta min längd. Och då han sade 6 fot 9 tum, blef
Podewils så upprörd, att han glömde af stället, där han
stod, och med en entusiasm helt högt ropade: ”Grand
dieu”, knäppte hop händerna och såg åt himmelen.
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
