Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från sjöofficersskolorna. Officersexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stund efter middagen blef kvar, informerade sig om oss
alla här i huset och var ganska artig. Vi hade sedan
våra remarker öfver baron Sjöblad, och fru Falck, som
kännt honom i dess barndom i Carlskrona som
landshöfdinge, berättade hans legender och amoureusa intriger
där på orten och att hans fasoner ännu voro lika som
den tiden.
Den 21 december afreste Blesingen och jag
tillsammans pa en slada och var koffert fordes af Poisson pa
bagagesladen. Uti Salberga stadnade vi vid grufvan 2
timmar, pa det Blesing skulle fa se denna afgrund, men
han vagade ej pa min proposition fara ner, utan vi
fortsatte var resa till min svager uti Norberg, dar vi
julafton ato middag och med dem följde samma eftermiddag
de öfriga 2 mil till Larsbo.
Här funno vi åtskilliga af släkten samlade, och voro
välkomne, ty Blesingen var en charmant umgängeskarl,
men tillika mycket modest, då det i allvarsamt sällskap
fordrades. Han ställde sig med dess solida raisonnements
in hos alla’de mina, att jag hade heder af min budna gäst.
Jullekar var han ganska insinuös uti, att alla kommo att
skratta, ty den tiden visste man ej af andra
ungdomsnöJen, än dansa, leka jullekar, slå snöboll och fara på
notisen. Man lefde denna tid uti oskyldig ro utan mycken
depens. Grannar foro till hvarandra till middag och
afton vid 5 å 6 rätter mat, skönt öl och sällan ett glas vin.
Mina föräldras hus, som passerade för ett af de
förmögnaste husen i Bergslagen, påminner jag mig
ganska väl aldrig brukade kaffe, så framt ej något stort
Stockholms främmande vore hos dem. Te vankades
äfven då, men för de mindre släktingar och oss aldrig
oftare te, än då vi foro till kyrkan. Utan frukosten för
främmande bestod uti godt bröd och smör, god ost och
en sup destilleradt svenskt brännvin. Frukosten togs
tillsammans af hela sällskapet uti matsalen, sedan de
voro kladde. Men vin var annu s& rart, att endast 1 a
2 glas franskt vin gafs vid steken, da det var
främmande. Dock hande de stora helgedagarne, nar
betydeligit frammande var, att ett glas rhenskt vin med socker
frambars vid slutet af måltiden. Annars var ett skönsta
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
