Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från sjöofficersskolorna. Officersexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känner inom mig, att lyckan i spel endast tillfallit mig
att försökas, huru jag skulle använda min vinst. Kan
då något för mig gladare tillfälle gifvas, än då jag af
mitt öfverflöd kan använda till en hederlig väns tjänst.”
— Blesingens hederliga hjärta var genom min vänskap
så attendreradt, att tårarne rann honom utur ögonen,
och han tryckte mig i sina armar, utan att kunna på
en lång stund framföra ett enda ord. Men då han
började med sin ömmaste erkänsla, svarade jag kort: ”Kom
ihåg mitt förbehåld! Gör som en vän och öppna aldrig
din mun härom. Jag vill lämna dig till dina egna
reflexioner. Tag ditt parti och försök din lycka utrikes.
Resepengar till franska arméen består jag dig under det
gjorda förbehållet. Adjö.”
Jag gick då ned, lät sadla min häst och red ut till
Djurgården, där jag med konungens böss-spännare
Fluton gjort aftal mötas kl. 11 att visitera Djurgårds
gärdesgårdar och tillika få skjuta ett rådjur eller dofhjort
till konungens kök, ty jag hade genom en händelse hos
baron Carl Mörner fått göra Flutons bekantskap, som
fann mig så mycket angelägnare, emedan han var i
mycken kredit hos konungen. Jag mötte på sagdan timma
vid Fiskaretorpet, och fick den glädjen skjuta en dofhjort,
som var framdrifven, och Fluton var ganska nöjd med
mitt skott, ehuru det skedde, då djuret stod stilla. Han
själf sköt sedan för ett annat dref äfven en bock, som
skulle skickas till öfverståthållaren, och sedan vi gjort
turen omkring Djurgården, böd gubben Fluton mig äta
middag med honom pa Stallmastaregarden hos
falkenieren Bogard, som afven var en artig karl. Har blefvo vi
hederligen fagnade med en ganska proper middag i
sallskap af konungens första kammartjanare (sedermera
kammarrådet) Steern, som var en ganska rolig och poli
medelålders herre, hvilken beviste mig mycken vänskap
och berättade, det han flera gånger hört hans maj:t med
nåd tala om mig. Efter middagen roade Bogardt dess
sällskap att exercera ett par falkar på dufjakt, som var
för mig en obekant men charmant syn. Sedan frågade
Steern, om jag spelte piquet, så kunde vi göra en tour,
innan vi reste till staden. Han proponerade pointen i
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
