Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från sjöofficersskolorna. Officersexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans maj:t äfven sitt andra kort och gick bort. Jag
tog då knekten och gjorde la paix de paroli för nian
sedan min trea tappat, men knekten ersatte mig 60
dukater, hvarmed jag slöt, gick ut i dansrummet och blef
nu för första gången i mina dagar af fröken Flach
uppbuden till menuett, hvarefter jag upptog fröken Hedvig.
Konungen, som alltid stod, att han hade ögonen på sin
skönhet, observerade oss, och då jag slutade, kom
Broman till mig och frågade, huru mitt spel gått, efter jag
så snart slutat. — ”Jag releverade konungens knekt,
gjorde la paix de paroli för nian, vannt och var nöjd,
att efter hans maj:ts befallning få mitt kalas betaldt.”
— Broman gick tillbakars och förmodeligen berättade
hans maj:t, hvad jag svarat, då konungen gick till
fröken Taube, talte vid henne och bägge sågo på mig och
småskrattade, så att jag blef faslig altererad och trodde,
jag gjort oförsiktigt, som bjudit upp henne till dans.
Denne oro togs så hos mig öfverhand, att jag ej längre
kunde bärga mig i rummet. Hvart jag gick öfverhopade
mig oroliga reflexioner häröfver. Således tog jag den
resolution fara hem, och var hela natten obeskrifligen
orolig i fruktan att gjort illa.
Andra morgon vid lika elakt humör klädde jag straxt
på mig, gick till Broman och sade honom min fruktan. —
”Tvärt om, min käre bror! Hans maj:t var nöjd med
dig, men haslerade med fröken Hedvig och brydde henne
för dig, det hon oändelig flatteust för dig besvarade.”
— Jag blef så utom mig af glädje, att han hjärteligen
skrattade och frågade, om jag ej var kär i fröken. —
”Nej, min morbror, men jag har ifrån första stund, jag
lärde känna henne, vördat henne och förespått henne den
briljantaste framtid. Det är ordsaken, att jag fruktade
genom minsta felsteg förlora hennes grace.” — ”Hon
berömmer äfven ditt hederliga tänkesätt vid alla tillfällen,
och har mycket talt hos konungen till din favör, att om
du så fortfar, så lärer konungen snart göra dig till officer
genom fröken Hedvigs protektion.”
Till midsommardagen blef jag af riksrådinnan De
la Gardie genom hennes äldsta son gref Adam De la
Gardie, som var underofficer vid gardet, bjuden till Häringe
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
