Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Lissabon som styrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Det är för er skuld,” sade Pusten, ”ty annars gjorde
gubben det intet.”
Att fördrifva tiden lärde jag af högbåtsman att här
meta flundror, men det nappade ej stort. Ty med 2 linor
och 4 krok på hvar lina fingo vi ej mer hela
eftermiddagen än 10 små eländiga flundror, som vi hade till
aftonmåltid jämte gryngröt, som åts med dricka och sirap.
Så länge kaptenen ej gjorde vakt, var jag äfven fri, och
här på redden, som var vackert väder, hade endast
öfverstyrman och högbåtsman hvar sin vakt, så att jag hela
natten fick sofva.
Den 28 april blåste en skön kultje utur SSO, då vi
kl. 7 om morgonen öfver 80 seglare gingo till segel och
passerade Kronoborgs slott. Det var en ny och för mig
obeskriflig vacker coup d’oeil, att se sa manga seglare
inom dess trånga gränser mellan Sundet och Kullen.
Pusten hviskade i tysthet till mig att hafva några
buteljer vin till reds, ”ty då vi komma till Kullen, ska ni
hönsa.” — Jag bad honom taga 4 buteljer sött vin utur
Stockholms korgen och hafva tillreds, så att intet
kaptenen visste däraf. Och då vi litet på denna sidan Kullen
lämnat lotsen, kom högbåtsman med 6 man, alla med
råband i hand, höllt mig fast och frågade med en allvarsam
min, om jag någonsin passerat Kullen till sjös. — ”Nej,
men jag har ett par buteljer vin, att vi tillsammans dricka
Kullens och vår lyckeliga resas skål.” — ”Lät komma hit
vinet, att vi få göra vår skyldighet, så är ni fri,” svarade
högbåtsman, och Dickesson skrattade och frågade, hvem
som lärt mig lösen. Pusten hämtade vinet och ett ölglas,
hvarmed jag drack Kullens och vår lyckeliga resas skål,
hvilken sedan gick från kapten allt till kajutpojken med
ett fullt ölglas, att i stället för 4 buteljer strök 7 med,
innan alla druckit skålen. Vi fortsatte med all lycka vår
resa genom Kattegatt, och då vi hade Skagen på sidan,
gick vinden ost, så att Dickesson sade till mig: ”Ni måste
blifva en lyckelig sjöman, ty all min tid jag farit, har jag
aldrig haft så favorabla vindar.”
På Doggers bank fingo vi den 6 maj helt stillt, där
jag fick den glädjen med Pustens ref draga upp 6
kabiljo, men glädjen varade intet länge, ty kl. 9 om aftonen
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
