Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lissabons societet och hof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
får här göra er känd hos en af våra artigaste seigneurs
vid hofvet duc de Lafoes, af kungliga blodet, som är
mycket min vän och protektor samt besynnerligen
prevenerad i er favör. Detta hus har varit mesta orsaken
till den empressement, jag visat er att changera habit.
Vi göra honom visit utan ceremoni, som annars är emot
etiketten, men han har varit obeskriflig inquiet att själf
lära känna er, sedan han flera gånger sett er
middagstiden passera slottet.” — Vi följdes då åt upp i hertigens
rum, där endast i hvart rum var en person, som öppnade
dörren till hans inre audiensrum, där han med ett
mycket gladt ansikte mötte oss. Duc de Lafoes, en herre af
ungefär 30 år, skön figur, vackert ansikte och en
affablaste abord, började straxt med några få komplimenter
bedja om förlåtelse, det han som alldeles okänd gått till
en slags impolitess och genom dess vän gref Alorno
obligerat mig göra honom en privat visit, men att hans
inquietude att få räknas bland mina första vänner
drifvit honom härtill. Vi gingo sedan i discours om mitt
deguisement, hvarunder hertigen var oändlig artig, och
midt uti vår glädje öppnades battants och en liten flicka
med stor mage, förd av 2:ne ajusterade damer, inkom
likasom par hazard. Hertigen märkte min surpris och
sade: ”Det är madame la duchesse, som jag får den
äran presentera er. Ni lärer finna underligt se ett så
ungt barn i den situation.” Jag, som ej visste, om hon
förstod fransyskan, svarade endast med en reverens.
Hertiginnan började då tala med honom portugisiska,
såg på mig och var vid ett charmant humör, och
förmodligen badinerade något på min chapitre, ty hennes bägge
damer sade sakta till hvarandra den vanliga
exclamationen: ”Jesus Maria”, då hertigen hjärteligen skrattade och
frågade om jag förstod portugisiska. — ”Jag är ej så
lyckelig att förstå annat, än det som har rapport med
fransyskan, och det är ganska få ord.” — ”Ni hade
an
nars haft svårt reda er ifrån hertiginnans fråga”, sade
hertigen. Och jag märkte någon barnslig impromtu
måste af madame vara sagd, ty Alorno helt röd gjorde
sig ärende till en balkong. Som hertiginnan pratade
och skrattade på dess modersmål med barnsliga effekter,
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
