- Project Runeberg -  Amiral Carl Tersmedens memoarer / 1. Från kadettåren /
232

[MARC] Author: Carl Tersmeden With: Nils Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På slottet Aveiro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det jag för min del mest tillskref hästarnas inöfning efter

gehör, ty takten mankerade aldrig i galoppen. Denna
kontradans varade goda tre kvarts timme till dess hästarna
voro helt varma, och vid afstigandet, hvarvid ingen fick
vara damerna behjälplig utom deras palefreniers, fingo de
af oss alla de flattösaste komplimenter.

Efter supéen följdes vi åt till orangeriet i den
ordning vi hela dagen brukat. Här funno vi en samling af
öfver 100 personer, största delen bondfolk efter landets
sed klädda, och däribland 24 masker af ungt folk
propert klädda, karlarna som bravos, fruntimren alla lika
uti svarta korta sidenkjortlar, snörda, med nätta tröjor
uti differenta brocherade tyger, små herdehattar och
mask för ansiktet, vilka slogo en ring kring hertiginnan
och sjöngo en portugisisk gitara, som tre af
fruntimmers och tre af karlsmaskerna med cittror
ackompanjerade, till hertiginnnans beröm, och då hon med en artig
kompliment på samma språk tackat dem, formerade de
efter musiken en lång kontradans, som var rätt artig och
efter några turer stannade i ordning, alla damerna på en
sida och karlarna midt emot, lämnande tillräckelig
distans, då tvenne af dessa masker, en karl och ett
kvinnfolk efter en cittras musik dansade en dans, som var i
mitt tycke genom deras minauderie, attityder och
krökningar nog immodest och retande, det hela vårt sällskap
utan blyghet med smak ansåg. Jag frågade Alorno sakta,
hvad de kallade denna dans, och han svarade: ”Fandagna.
Ni lärer finna den litet besynnerlig, men observera med
hvad grace och skicklighet de markera allt.” — Men jag
stannade i förundran, huru dessa två dansörer med så
otroligt fatiganta rörelser kunde hålla ut en god
halftimme, gick till Maria Santini och frågade, hvad hon
tyckte om dansen, hvarpå hon gaf det aldra narraktigaste
svar, att hon trodde den aldra bäst exekverades i bara
lintyget. När nu denna fandagna var till ända, figurerade
hela kontradansen efter samma instrument, dock i något
modestare fasoner, och hela kontradansen slutade med en
kompliment. Därefter började musik, sådan som
bondfolket här i landet vid deras nöjen bruka, och de
forme
_ rade flera danspartier, som narmast liknade polska, med

232

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:04:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tersmem/1/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free