Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åter i Lissabon. Maskeraden hos hertig de Lafoes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättad, kostar redan mot 12,000 crysader, ehuru den ej
betyder emot aktörernas.
Fredagen den 5 september foro jag och Niccolino
på hertigens maskerad. Ett godt stycke från hertigens
hotell måste vi en god kvarts timma hålla stilla och
maka oss fram i vår tur, ty ehuru gatan ej är trång,
vågade ingen att köra förbi den andra, som utmärkte
en admirabel ordning, att hvar och en i dess tur inkörde
på borggården och i lika ordning utpasserade. Ett
ytterligare bevis antingen af ordning eller pöbelns indolens
var, att ehuru en myckenhet spektatörer samlats att se
det väl illuminerade palatset, stodo de alla mot väggen
på andra sidan gatan, att ej hindra ekipagernas fria lopp,
hvaröfver jag gjorde mina reflexioner, att i Sverige
skulle knappt en sådan féte utan oordning af populasen .
få passera. Borggården med marschaller eklärerad,
gjorde ej mycken effekt, ty det var ännu helt ljust, men
trappan, illuminerad i festoner med kulörta lampor, var
oandeligt vacker. Da ej biljetter af oss fordrades i
trappan, sade jag till Niccolino, det han nu ej behdfde
min protektion, och om detta. passerar, lärer hertigens
rum, ehuru stora, bli otillrackeliga, da masker utan
skillnad få passera. Inkomna i yttersta salen funno vi väl
femtio karlar uti differenta karaktärer och dominos. Flera
af dem hälsade på mig, frågade om jag nyligen kommit
från Persien, hvad språk jag talte, och haslerade. Men
jag med en fier marsch och österländsk kompliment med
handen på bröstet och en liten nick, passerade och låddes
ej förstå, hvad de sade. Vid dörren till galleriet såg jag
den götiska masken och min domino sitta cacherade
bakom dörren, hvilka vid min ankomst stego upp,
hälsade och läto mig veta, att de, genom markis Lorena
instruerade, afbidade min ankomst. Jag blef själf
surprenerad finna dem lika långa med mig. Märkte väl, att
de verkligen voro långa, men det föll ändå mig
obegripeligt, hvarföre jag observerade på deras skor, fannt dem
hafva ganska höga klackar och att den götiska maskens
höga hattkull och dominons stormhatt gjorde det mesta.
Med ett ord, det var svårt kunna skilja oss åt på
längden. Bägge artiga karlar läto mig förstå, att de, att så
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
