- Project Runeberg -  Amiral Carl Tersmedens memoarer / 1. Från kadettåren /
252

[MARC] Author: Carl Tersmeden With: Nils Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Operans invigning, sista dagarna i Lissabon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mitt sällskap gingo, med aftal att vi mötas hos
markisinnan Tavora, där vi kl. 4 10 samlades, och blef
konversationen allmän om spektaklets lustre, då duc d’Aveiros
berättade mig, hvad denna changement måste imponera
på alla dem, som ej varit utom Portugal, att i stället för
en miserabel portugisisk fars se ett spektakel, som hos
andra puissancer brukas. Kl. 12 kom jag hem och fannt
bud för mig, om jag i morgon middag ville äta hos
holländske agenten.: Det klack i mig straxt, ty jag trodde
att den holländska fregatten vore ankommen.

Andra morgonen vid dejeunéen fannt jag både herre
och fru vid elakt humör, föll i förundran och frågade
ordsaken. — ”Vet ni ej, min vän,” svarade Bourgerin,
”att kapten Hoogstraten i går kommit på strömmen, och
ni tillika med mig är buden till vår agent, där vi säkert
lära träffa Hoogstraten, och det rör mig i min själ, då
jag ser förut, att vi snart måste sakna ert sällskap.” —
Aldrig kunde ömma föräldrar mot en enda son, som
skulle resa från dem på längre tid, med mera ömhet
betyga deras vänskap. Jag tillbakars kände en så
obeskriflig erkänsla, att hela vår entretien blef ganska trist,
ehuru jag föreställde och de erkände nödvändigheten af
min resa. Emedlertid var denna dejeuné utan aptit och
för ledsam och lycka var, att donna Victorias oro skil jde
henne ifrån oss, hvarigenom jag kunde med mera styrka
öfvertala Bourgerin.

Kl. 1 följdes Bourgerin och jag till holländske
agenten. Här fannt jag en man med en nog främmande habit
i detta land: röd rock med hvitt foder, svart sammetsväst
och byxor samt allongeperuk, annars af ett godt utseende,
för hvilken agenten presenterade mig på fransyska, att
jag vore den, om hvilken han skrifvit. Jag fannt
kapten Hoogstraten ganska allvarsam men tillika höflig.
”Agenten har skrifvit mig till härom,” sade han, ”men
jag är nu litet embarrasserad, ehuru jag gifvit honom
mitt löfte, då jag finner er, min herre, som ej lärer
acceptera en adelboerst plats, den enda jag kan offerera.”
— ”Jag försäkrar, att min lust till sjön och som
nybegynnare gör, att jag med nöje accepterar den platsen,
om ni har den godheten för mig.” Madame v. Haften

252

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:04:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tersmem/1/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free