Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Operans invigning, sista dagarna i Lissabon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reverie. Alla tre voro vi lika tysta och attenta visst en
half timme, hvarunder hon en gång med hand själf
öppnade skjortan, som litet igenfallit, och då hon vaknade
ur sin domning sade: ”Ni har en den lyckligaste
komplexion, ni bör efter allt utseende lefva öfver 70 år, men
trenne svåra sjukdomar, som försöka edra krafter,
förestå er i synnerhet, hvilka ni dock öfvervinner, ehuru
den första lämnar er utan apparence. Ni får en lätt död
på er sista sjuksäng, men er förestår tvenne vådeliga
händelser, som sätta ert lif i fara, ehuru ni lyckligen
äfven genomgår dem. Ni kommer uti de högre tjänster
och blir en tid af er monark älskad. Ni får flera
betydliga ovänner, hvaraf i synnerhet tre mäktiga, som
hemligen söka ert fall, men döden rycker dem bort, och de
kunna ej skada er i den mån de åstundat. Ni har den
lyckan behaga könet, men en, hvars attentioner ni
föraktar, bringar genom sina intriger er uti en för en tid
smärtefull ledsamhet, men ni får er satisfaktion. Ni blir gift,
får barn, men öfverlefver dem och slutar edra dagar
sedermera med glädje och heder.” — Donna Victoria såg
jag härvid med tårarne i ögonen, men som jag började
haslera min profetissa, kommo vi uti full glädje, ty jag
begärde några upplysningar om den damen, som skulle
förordsaka min chagrin, men hon var ännu ej väl
uppvaknad ur sin dröm och litet pikerad, att jag ställde
hennes spådomar i tvifvelsmål, utom de som rörde
konstitutionen, började att spå henne själf allehanda
galanterier och i synnerhet allegoriskt om mig själf, då hon
ändtligen kom uti sitt goda humör, och började raljera,
att hennes nyfikenhet, sedan hon examinerat mitt hjärta,
kunde ledas att få en närmare kundskap.
Tisdagen den 22 september efter middagen började
jag mina afskedsvisiter, där som det minst intresserade
mig, hvarmed jag kontinuerade till kl. 7, då jag for hem.
Dagen efter for jag på toalettvisit hos min sköna utan
att nämna om afskedstagning, men som couren var stor,
och alla, som råkade mig, frågade, huru snart jag skulle
resa, svarade jag, på det hon ej skulle inquiettera sig, att
det torde väl ännu minst behöfvas fjorton dagar, innan
skeppet blir segelfärdigt, och under detta gick jag sakta
257
17 — Memoarer, I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
