Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jul och nyår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ee
quenterat, utan att gå in på något ställe, och for till
ryska ambassadricen på dess assemblée, där jag emottog en
myckenhet gratulationer öfver min restitution och
mycken undran öfver hvad som kunde så hasta min afresa!
Den 28 januari gingo vi kl. 9 med vårt equipage till
scheuiten, som ej afgick förr än kl. 10, och kommo kl.
11 till Leyden, där jag lät föra mina saker till Förgyllta
Lejonet och fick artiga rum. Så gick jag ut med Jean
att promenera kring staden, allt till middagen, gata upp
och gata ned. Det roade mig hjärteligen att se alla dem
jag mötte uti nattrockar, peruker eller egna hår, negligé
med hatt på hufvudet, nattrocken antingen gjord åt
lifvet eller med ett echarpe. Dessa sade Jean vara
studenter, ehuru de mästa hade brådtom och oaktadt min längd
knappast gåfvo sig tid att hälsa på mig i passerandet.
Kl. 1 kom jag tillbakars till mitt logement, dar jag
rikade Claes Sohlberg, men Linnzus och Arctelius voro
resta till Amsterdam. Sohlberg blef min gäst, och då
jag lofvade till i öfvermorgon stanna kvar, med
förbehåll att han skulle visa mig stadens märkvärdigheter och
underrätta mig om de mäst renommerade professorer,
svarade han, det två dagar vore för kort att kunna se
en så renommerad stad och så vidtbekanta professorer.
”Dock skall jag gifva dig en liten idée om Leyden.”
Staden är ibland de största och bäst byggda i
Holland med sköna publiqua hus. Innevånarne bestå utaf
fabriksarbetare i kläden, och här är visst 1000:de
väfstolar. Undantagandes några få handtvärkare och
magistraten, utgöra rästen akademistaten och studerande,
som här finnas af alla nationer, tyskar, isynnerhet utur
Österrike och Böhmen, de mästa. Engelsmännen äro ock
tämmelig många, fransoser endast tre, några få svenskar
och ryssar, men polackar äro väl 10 eller 12. Ingen
akademi lärer finnas, där studenterna lefva så beskedligt
som här utan debaucher eller trakasserier.
”Men säg mig, är här så mycket sjukt i staden, som
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
