Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En misslyckad expedition och andra äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rarna händer och skrattade hjärteligen, men fru Meuden
blef flat, svarande, det hon trodde jag i glasen skulle
glömt all malice, men att hon nu fannt helt annorlunda.
— ”Min nådiga”, jag svarade en generail, ”dock allra
minst applicabelt till er som änka, då ni dr i samma
praerogativ som flickorna.” — Annu tydligare svarade
hon och gjorde mig en grann kompliment, därföre att
jag gjort hennes undantag.
En obeskriflig glädje förorsakade denna kontrast,
och de gitta fruarna, att försvara sig, declarerade
angående mig, att jag skulle tydeligare explicera mig på
deras chapitre. — ”Ni tillåter då, mina nådiga, att det
får ske, då vi komma från bordet och jag får svara en
och en i sender?”
Herrarna och alla de ogifta kommo uti en extaie af
skratt, men fruarna läto ej decontenancera sig, utan
lofvade mig min förtjänta lön, dock som de ej skrädo
ord, kommo vi uti den artigaste dispute, hvarunder jag
själf märkte, det jag hade redigare begrepp än jag trott,
hvarföre Wagener animerades att obligera mig dricka
mera.
Kl. :/,6 kommo vi först från bordet, men då fannt
jag mig yrare i hufvudet och osäkrare på fötterna, så
att jag under det myckna sårlet stal mig ut till ett
visst ställe, dit Jean var så beskedlig och följde mig och
där jag gjorde en duktig leverance, ehuru det kostade
faseligen på, och lät honom hämta en stor karaff
vatten att skölja af. Dock tog yrseln så öfverhand, att jag
en god half timma satt där stilla, till dess jag litet
recolierat mig, då jag gick ned i lusthuset, där jag satte
mig och somnade ganska godt.
När jag vaknade, var det helt mörkt, och Jean, som
setat hos mig, berättade, att fruarna straxt jag
somnat varit har, men latit mig sofva, och att de unga
damerna och fru Wesselar äfven varit här 3 gånger och
skrattat, sedan de fått höra, att jag ej mått illa, ty det
145
10 — Memoarer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
