Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Lissabon och Gibraltar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nant från engelska kommendören att komplimentera v.
d. Pytte, och hade med sig Samuel Weidenhjelm,
hvilken for där ombord som midskeppsman. Vi, som på
Skeppsholmen varit kamerater, kände straxt igen
hvarandra, och under det på skeppsmaneer lieutenant
Haerway af Soet i dess hytta fägnad med frukost, trakterade
jag Weidenhjelm i min hytta. Det roade oss att tala
om våra affairer, och han lofvade möta mig i land, att
vara min conducteur och tolk.
KI. efter 10 foro de bort och vårt vanliga
helgdagschorum höllts, hvarefter v. d. Pytte befallte, det alla
officerarna i uniform kl. 3 e. m. skulle följa honom i land,
utom van der Voort och gref Biland, som blifva
ombord. Gouvernören var en gammal respektabel man, som
mycket poli entretenerade vår chef öfver en timma. Här
voro åtskilliga officerare, hvaraf 2:ne talte tämmeligen
bra fransyska och offererade introducera oss i deras
societet.
Ibland dessa var en ung lieutenant Wallerton, som
berättade, att dess öfverste, Churchil, vore gift och lefde
rätt artigt med sin fru, en charmant dame, där
societeten och de öfriga officersfruar ofta samlas. Han
uppräknade flera agreabla laddys och frågade, när jag
kommer i land, och i tysthet, om ej min chef ville göra
öfverstinnan visit? — ”Det tror jag säkert, om ni har den
godheten anföra honom och oss.”
Hos öfverstinnan Churchil funno vi ett rätt artigt
sällskap af 4 damer. Öfversten själf, en 50 års man,
ehuru med allvarsam mine lika fullt utan faconer artig,
presenterade oss för alla damerna, däribland en
majorska Gowers, en charmant, vacker, glad och munter fru,
som straxt med lätthet aborderade dem af våra
officerare, som kunde engelska. Men som ingen af damerna
talte fransyska, blef jag här rätt tyst, ehuru Wallerton
tolkade dem det lilla, jag kunde finna å propos säga dem.
Så snart tebordet borttogs, gjorde öfverstinnan
pro
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
