Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bland sjöröfvare i Tanger och i Mallaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förstodo hvarandra, efter jag talte portugisiska, var han
ganska poli och skickade en underofficerare, som viste
mig vägen till gouvernören. Hela vägen, jag passerade,
fannt jag breda, vackra gator och bättre hus än i Cadix.
Gouvernementet har ett magnifiquet palais. Generalen,
en herre af visst 60 år, tog emot mig med mycken
politesse och prevenerade mig på fransyska. Jag gaf min
rapport och min chefs kompliment till hans excellens
och måste sitta under det han informerade sig om vår
resa, hvarvid chokolad serverades. Då jag tagit afsked
och kom ned, saknades min medsända underofficerare.
En soldat viste mig för 2 real vägen till holländska
konsulen, dit jag passerade en liten ung, kvick herre, som
sade på god svenska: ”Det var en lang fan!” — ’’Lat
oss mäta längden”, svarade jag i samma språk, då han
stannade med en grann kompliment och bad om
förlåtelse öfver dess expression. Vi gjorde bekantskap, och
så skickade mig ödet just svenska konsulen Arfwidsson,
hvilken, när han fått veta mitt namn och tjänst, bad
mig göra honom den äran att äta middag hos honom.
Men först följde han mig till holländska konsulen.
Knappt hade jag hos La Maire (konsulen) fått
framföra min commission, förrän Arfvidsson berättade honom
på spanska dess med mig gjorda bekantskap. Hans
narraktiga gester och relation med ifver viste straxt dess
obeskrifligt glada humeur, och då jag med min jargon
på portugisiska föll honom i talet, blef han så
outsägelig glad, att han sprang mig i famn och kysste mig.
Och ju mera jag såg hans kvicka rörelser och gester, ju
mera styrktes jag i den tron, att karlen ej var alldeles
fullt slug, men erfor sedan mitt misstag, ty det var hans
öfverdrifvet glada humeur, som utgjorde dess gester.
La Maire sade, det han i morgon skulle hälsa på
min chef, och vi gingo till Arfwidsson, som largement
och väl logerad straxt offererade sitt hus, då jag kommer
i land eller kunde få permission, och införde mig till en
177
12 — Memoarer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
