Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Genua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och mager man, som på holländska bad mig vara
välkommen och sitta ned. Han befallte chokolad, jag
framförde min commission, och han lofvade kl. 18 möta mig
vid Ponte Real. Jag småskrattade och trodde gubben yra
med sitt timtal, som jag beklagade mig ej förstå, och
ville veta" rätta timman. — ”Förlåt mig, jag glömde af,
att jag talte vid en landsman. Vi räkna här 24 timmar,
och 18 är vid pass kl. 1 efter er räkning.” — ”Jag skall
då vara tillreds, men var god och gif mig adress på
något godt hotell.” — ”Här är straxt utmed banquen ett
fransyskt hus, där mäst alla resande logerar, och troligen
det bästa i hela staden.”
Jag fortsatte nu marchen i mitt skåp till holländska
residenten (baron Crysma), men fick till svars, det han
vore sjuk och låg till sängs. Jag lät då bära mig till
signor Jorani Cambiassi, att höra när han vill komma
och afhämta de saker, som äro ombord för hans räkning.
Hans bostad var ett palais med två flyglar in åt gården,
som instängde en superbe terrass med en magnifique
vattenkonst midt uti och kringstående pomerantz- och
citronträn. Terrassen var afstängd från själfva
borggården med ett högt järngaller mellan 4 marmorpelare, på
hvilka stodo hvita marmorurnor. Flyglarna, visst på
hvardera sidan öfver 100 alnar långa, med en arkad i
nedra våningen och marmorpilastrar emellan hvart
fenster, Sa att jag trodde mig vara uti ett kongl. palais.
Jag fordes af en lakej uppfor en ej mindre superbe
marmortrappa och vestibule, genom tre superbt ornerade
och meublerade stora rum, in uti ett kabinett, dar en
man af ungefär 50 år, liten och mager, mottog mig med
nog korta komplimenter. Som han märkte, att jag ej
förstod italienskan, ringde han, då en i svart klädd yngre
karl kom in, hvilken talte fransyska, och jag
öfverlämnade brefvet med kompliment ifrån min chef och med
anhållan att få veta, när han behagade afhämta det, som
anvisningen innehåller? — ”Jag väntar få se er capitain
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
