Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Neapel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På andra sidan om altaret under en magnifique himmel
satt stormästarinnan, som steg upp och med en spira
satte spetsen mot mitt hjärta, under det hon försäkrade,
att jag blifvit värdig detta vänskapsbandet, och bad mig
aldrig befläcka min heder med brott mot mitt löfte. Ett
bredt hvitt band, broderat med grönt och guld,
hängdes öfver min hals. ”Bokstafven W & A, som står på
det brinnande hjärtat, är ordens valspråk.”
Efter en kort harang embrasserade hon mig under
titul af ”veritable ami”. Jag svarade. En annan dame,
som jag fannt vara m:me Perelli, gjorde mig, i det hon
borttog masquen, en dylik embrassement, och damerna,
som sutto på tabouretter kring altaret, demasquerade sig,
så att jag igenkände hela sällskapet. Marquisinnan
Perelli förde mig till en tabourette framför altaret och
ordensreglorna upplästes af stormästarinnan på
italienska, hvarunder jag erfor ett ganska oförväntat
förtroende och en friare accés hos damerna än jag trodde.
Sedan gingo vi cavaillers ned och afklädde oss våra
ordenshabiter, att afbida damernas nedkomst. Jag skref
mitt namn i boken, där ett brinnande hjärta superbt var
målat, och fördes af stormästarinnan med
ceremonimästarinnan, m:me Perelli, hem till mitt logement.
Onsdagen den 30 maj väckte mig Le Clou med den
allra gladaste tidning, att vårt skepp lärer synas. Jag
ken ej beskrifva min glädje och visste ej, huru hastigt
jag kom utur sängen för att kläda mig i uniform, utan
att knappt gifva mig tid taga frukost. Jag skyndade
mig ned, såg skeppet beslå sina segel och for med Le
Clou och Jovani straxt ombord.
Allas glädje att se mig och jag dem vid hälsan var
angenäm, men min respektabla chefs reception var som
om han råkat en enda kär son, så att jag tydeligen
kunde se capitain Vissers missundsamhet på dess mine.
Sedan jag i korthet berättat uti en cirkel af alla våra
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
