Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julen på Larsbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SNES
kock. Min syster Sara Regina satt bredvid mig, och
då puppedons åts, sade hon sakta: ”Men hvar i Guds
namn har jungfru Stina lärt laga dessa rätter? Har H.
Ex. sin kock med sig?” — ”Nej, men jag vet intet,
kanske har hon fatt nagon ny kokbok.”
Alla Ato med mycken appetit, och H. Ex., som visste,
hvem som lagat maten, lät ej märka sig. Hvad min
fader glömt i ostron och humber hade han rikeligen
ersatt uti confecturer och fina viner, ty vi fingo en ganska
vacker dessert efterat, som under min förra hemmavaro
var ’här alldeles okänd. Utom Rhenskt och Mosel »hade
han Madera och Champagnevin, så att hans främmande
fingo se, huru en rik brukspatron lefde. Och flera
skålar, hvaribland konungens och drottningens, gjorde
herrarna rätt muntra, änskönt de, som ej tillförene varit
på Larsbo, undanbådo sig den vanliga välkomstkannan.
Som en stor bol pounche och en bischoff vid
desserten serverades, blef kalaset till slut lustigt, och min
svåger Ehrenheims broder Ludvig blev så grälig, att han
var besvärlig. Men på sin svägerskas persuasion gick
han änteligen ned i sin kammare, där han sof ruset af
sig, och kom ej upp förrän alla sutto vid sina spelpartier.
Han sag da ratt flat ut.
H. Ex. tillika med alla Stockholmsframmande hade
undanbedt sig soupé i afton. Således serverades kl. 10
endast ett bord med litet kallmat, men mycket ostron,
dir alla — mot svensk vana — fdljde mitt inradande
att intet dricka annat pa ostronen an det skona
Larsbodlet, hvaraf de funno sig admirabelt, sa att jag fick
tack for mitt rad.
Om afton, sedan allt prastfolket var bortfarit, som c}
gjorde stor skada på ostrona, skiljdes de gamla
herrskaperna åt, men vi ungdom roade oss med prat och
pantlekar till kl. 3 om morgonen, emedan ingen af oss
ämnade sig i kyrkan anddagen, utan kommo öfverens att
sofva ut till kl. 9.
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
