Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungens favörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under 2 timmars sammanvaro öfverlades om
anstalterna härtill, och hos min syster berättade jag om min
nya function. Eftermiddagen gjorde jag visiter och
stannade kl. 6 hos riksgrefvinnan Hedvig Taube, där
jag på ett utmärkt sätt af henne och bägge hennes
systrar, fröknarna Vilhelmina och Cathrin-Charlotte,
erfor, det de med oändelig vänskap påminte sig vår
ungdoms sammanlefnad på Holmen. De ansågo mig ej
som någon främmande, utan som en intime vän, och
försäkrade grefvinnan mig i tysthet att, som hon märkt
konungens tycke för mig, hade hon ej underlåtit att
beskrifva min goda karaktär ifrån ungdomen och
rekommendera mig i hans nåd. Hon skulle passa
tillfälle att alltid påyrka denna goda tanka och framdeles
laga, att jag fick tala vid konungen själf, som bäst
kunde ske här hos henne, om jag någon dag i veckan
å propos kom hit emellan kl. 3 och 4, då han
gemenligen gör henne visit, och dessemellan då jag har tid om
aftnarna vid denna tiden, att hålla dem sällskap.
Grefvinnan bad mig dessutom ställa mig in med
kammarrådet Stirrn, som är favorit hos konungen, och
hans hustru, en aimabel fru. — ”Jag är redan känd
där i huset! — ”Försumma då ej ställa er in med
frun, som förmår mycket på sin man”, sade hon med
en skälmaktig mine, och vi passerade afton på 4 man
hand, då jag roade dem med berättelser om de orter,
där jag varit, och deras lefnadssätt, hvarefter jag kl.
11 gick ganska glad hem.
Andra morgonen infann jag mig kl. 6 hos herr
Holm-majoren, som följde mig upp till paraden, där
han i paradscontoiret uppläste för officerarna de ordres,
jag fått, och befallte dem att lämna mig all
handräckning i det jag rekvirerade, utan minsta gensägelse eller
ändring.
Deras mine utmärkte nogsamt, att de ej med
liknöjdhet ansågo dessa ordres, men de kände major Ruuth,
97
7 — Memoarer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
