Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På Skeppsholmen och i Finska viken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
esquadrons-skrifvaren gör sina skyldigheter och håller
räkenskaperna i ordning. Ni känner honom sedan sista
resan. Det är en ganska beskedelig och pålitelig karl.”
Jag tvekade och sade: ”Det blir ändå alltid ett
framtida ansvar och mycken omtanka och besvär.” — ”Nå,
nå, utan besvär får man ingenting. Ni gör det intet för
intet, skulle jag tro. Dessutom marquerar detta det
förtroende, som konungen och rådet har till er och som ni
intet bör förakta. Jag har fått ordres fråga er och skall
förmiddagen lämna svar uti Utredningen. Följ mitt råd,
tag emot anbudet. Ni risquerar ingenting utom litet
be
svär.” — ”På herr majorens tillstyrkan skall jag taga
emot denna syssla.” — ”Kom då och följ mig upp i
Utredningen!”
Deras Excellenser grefvar Rosen och Palmfeldt, som
med flere herrar utgjorde Utredningen, sutto i ett hus
vid Stora Kyrkobrincken. Major Ruuth blef på anmälan
förekallad, och en liten stund efter inkallades jag, då H.
Ex. Rosen som ordförande sade, att jag vore föreslagen
att förrätta krigskommissarie-sysslan vid galäresquadern.
Han hoppades jag vore ndjd att den emottaga, och att
Kongl. Utredningen kunde med säkerhet lämna mig
öfverinseende därvid efter den instruction, som mig nu
föreläsas skulle.
Secreteraren Browall uppläste därefter instructionen,
den jag noga afhörde. Mitt svar blef, att Kongl.
Utredningskommissionen hade att befalla, och ehuru jag ej
vore kammarkarl, som förstod mig mycket på
räkenskaper, skulle flit och omtanka till kronans bästa och
redighet aldrig hos mig saknas.
Jag gick kl. 11 på slottet, där Stirrn redan hade sagt
H. M:t mitt kalas ombord i går och gjort det
hederligare än det förtjänte, som mycket roade konungen
raillera mig, att med sådan lefnad ville mitt tractamente ej
stort förslå. Jag berättade den commission, jag fått af
Utredningen. ”Jag hoppas, det jag som
krigskommis
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>