Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget mot Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man arbetade så, att folket knappt fick tid att äta,
hvarigenom sjukdomen ännu mera tilltog, och ehuru
jag själf brukade alla möjeliga precautioner, blef jag
likafullt smittad, och min lieutenant låg alldeles för
döden i samma olyckliga sjukdom. Af 237 man besättning,
jag hade, voro redan 56 begrafna, då vi den 16 oktober
kommo till Fliseberg på Aland..
Genom god diet och skötsel hade jag uppehållit mitt
lif hit, där Gud af en besynnerlig händelse skickade mig
hjälp, i det jag trodde, att jag skulle aflida, ty en
länsmanshustru uti byen, hvars båtsman var min kajutevakt,
kom ombord med en flaska att kurera sin båtsman, som
nyss fått rödsoten.
Hon tog en tekopp, som hon fyllde ur flaskan, den
jag drack ur, och sade, att om hon hade mera linnolja,
skulle hon med Guds hjälp snart courera mig. Ugglan
sprang straxt till skepparen och tog en bouteille
linnolja och gaf henne, hvaröfver hon blef så hjärtelig glad,
som hon fått en stor present. Hon lofvade om ett par
timmar vara tillbakars.
Jag kände mig redan bättre, då min doktorinna kom
ombord. Hon hade preparerat 2 bouteiller, hvaraf jag
hvar tredje timma skulle taga en tekopp. Ifall
skärningarna ej efter 3 intagningar upphöra, skulle jag taga
hvarannan timma. ”När herren blir hungrig”, sade hon,
”så drick i början litet grönsoppa, till dess magen tål
emottaga mera mat, då herren kan äta litet höns eller
fogelkött; men vin och brännvin får herren visst ej på
14 dagar smaka. Ät litet om sänder, när appetiten
kommer. En smörgås med litet ost skadar intet.”
Andra morgonen, då hon kom ombord, var jag så
hjärteligen glad, att jag ej visste, huru jag skulle belöna
henne. Jag lät upptaga 2 sockertoppar, som jag gjorde
henne present till en början, och frågade, om hon
dricker te? Gumman, nyter och glad, sade, att te vore ej
fattig mans höfva, det har hon sällan, men ett glas sött
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
